ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · ni e vento, a volte addirittura in un tornado come...

1
G li esperti meteo di Luserna – gli anziani del paese – prevedono che pioverà ancora per 10 giorni, fino alla fine dei 40 dopo l’Ascensione. Previ- sioni a parte, complice il caldo delle ultime settima- ne, anche sulle nostre montagne non è raro che un leggero scoscio di pioggia si trasformi velocemente in un vero e proprio temporale estivo con lampi, tuo- ni e vento, a volte addirittura in un tornado come quello formatosi sopra Asiago qualche giorno fa. Sidar a par bochan ‘z bèttar hatt ågiheft zo tüana bazzez bill: est izta di sunn un in a par minutn ma- gat’z abekhemmen in zikkln. Sa auz pa aprìle, in di sèlln tang vo hitz, hattma vil gehöart tondarn un pliztegen azpe ‘z berat dar pon von summar. Di stecharstn temporél bodase skatenàrn alz in an stroach dipéndarn defatti vo dar hitz; di sunn bèrmp ‘z bazzar bodada iz afti earde un dar loakh heft å zo hevaze zuar in hümbl. Bela- mån azta diza nezz heftze, khintze z’ soina hèrta kheltar fin azze konden- sàrt: asó bortnda di bolkhnen. In di groazan bolkhnen von temporél mak- ma rivan fin afti viarzekh grade untar zero un di trupfan bazzar tüan palle zo legase in schaur. Dar 90% von plitzegar bobar seng stian lai in drin in di bol- khnen un az iz nacht machanza a liacht sovl azpi berat takh; daz åndar 10% anvetze rift afti earde, af alle di sèlln sachandarn bo da håm an spitz, azpe dar kampanìl, di haüsar, graoze khnottn, èlbarn, un asó vür. Aztada iz nicht bo da venzart au vo dar earde un boda iz schümma ho- ach, az bi tortimitt in an kampìgl, magatz khem- men vür ke di saette valn af di vichar (lai ‘z djar pa- sàrt in Milegruam soinda gistånt toat zboa khüa) Il tornado nei cieli sopra Asiago un afti laüt. A plitzegar iz guat zo macha fer- marn ‘z hertz vo ‘na mentsch odar zo schade- ga di polmü, ma ‘z iz nètt khöt ke alle mochan stèrm. Daz birsarste, vor di sèlnen boda übarlem, soinz lai groazan prüslar af di haut. In da gåntz bèllt aniagalz djartausankh laüt khem- men gipòkht von ar saetta un vo alle di- se lai zboahundart stèrm; Di meararstn soin khennt givånk balsa soin gest nå zo vissa odar zo spila a golf: da ka üs ‘z berat destrar az khemmat vür in pa balt antånto azpar gian na brigàlde. Andrea Zotti L a Crousc Checena de Fascia la domana aiut. Apontin la lia, tras la ousc de sò president Mauro Pederiva la se ouc’ ai sentadins de Fascia per domanèr n didament a ge fèr front a la speises per l garage nef. N lech che fajessa besegn, olà meter i passa 20 mesi a la leta del comitat fascian. Ambulanzes e auti che vegn doré per la desvaliva ativitèdes portèdes dant da la sociazion. Anchecondì i é passa 250 i volontadives che ge laora laite e che se cruzia, apede al prum socors sanitarie, ence de l’assistenza a la jent d’età, i besc’ a domizilie, al trasport di malé e apedechest ence de endrezèr i corsc de prum socors. L’é da chesta ativitèdes, e autres servijes, che la Crousc Checena tira fora la ressorses che ge serf per jir inant, zenza se pojer sul contribut public. Ressorses che no bèsta a tegnir poz ai 400 mile euro che i é vegnùi doré per comprer apontin l garasc nef. Per chest, la sociazion, che chest’an zelebrarà i 50 egn de ativitèdes, la se à òut a la popolazion. Va ence recordà che i 260 i volontadives de la Crousc Checena, te la sezions de Vich e de Moena, ensema ai 12 dipendenc’, dal scomenz de l’an ià jà passà fora i 100 mile chilometres de viajes. 21 l’è i mezi che, anter ambulanzes, furgons, pulmins e roulotte, i à a desposizion per duta la pertes sanitaries. Na lingia de vetures che les vegnia loghedes dutintorn. Da la emergenzes ai besc’ a cèsa, passan per la regoeta de magnadives, i é desvalives i servijes che la Crousc Checena porta inant. L’é da chest che la lia tira fora la maor pèrt de la resorses per sò endrez: zirca n miglion de euro. Tel garage nef, a Soraga, apède ai mesi che no se doura, troarà lèrga n lech per lavèr la ambulanzes, apost co la norma ambientèles, coche cheles per dejenfetèr i mesi de socors. N lurier da fèr doi outes a l’an. Un di locai l vegnarà dedicà a la magnadives che la Crousc Checena à mandat de dèr fora a la families che stenta. L garage nef é vegnù comprà aldò de la colaborazion semper più strenta anter i gropes de Fascia, Vich e Moena, e chela coi volontadives del socors de Fiem. m.d. La Crousc Checena domana sostegn BI BAHEMME BÈKHSLTA DI ZAIT ATZ LUSÉRN Tondrar, reng un schaur lait. Der meardinstzentrum, gem va de gamoa’ va Garait, ist gònz voll va lait gaben. Ont pet òlla de sèlln studentn, der trèff ist gabert zboa stunnen ont drai viartler. De mearestn hom gagaik de gaig; drai hom gagaikt de tastiera. S sai’ kemmen vourstellt liader van òlla de schòrtn: van berstolern tròchtn, van tròchtn van gònze Trentino, van Tirol, va de Baviera. An ettlena hom vourstellt aa liader va jazz, swing, van tròchtn van Russlònt. Nèt laicht ver de studentn, iberhaupt za gaing aloa’, vour souvle lait. An ettlena liader sai’ kemmen gagaikt va kloa’na oder baitera gruppn, finz as zbelf-draizen gaiger zòmm. A schea’na moglechket ver òlla de draisk studentn as hom toalganommen, ver de jingern iberhaupt, as hom lai sim jor gahòp. Ont de jungen sai’ boltn: s hòt studentn as sai’ en earste jor van kurs, ont dòs ist eppes as tschicht òll jor. Der learer Matteo Paoli ist vroa bavai s bill song as de lait as gaing sai’ boltn, ont as de vernaiern se jor ver jor. Òlla bissn as de musik ist eppes as pfòllt en an schouber lait en inger tol: en òlla de kirchtecher hòt s òlbe oa’n as gaik. En de birtn van derver aa, zobenz, ist efter moglech za lisnen oa’n as gaik. Durch en trèff der pirgermoaster va Vlarotz Luca Moltrer hòt kein as s ist schea’ za sechen biavle jungen van tol glaimern se en de musik. Er hòt kein as learnen za gaing ist a bichtega moglechket, as mòcht kemmen pesser a mentsch. S ist nou bichteger ver an jung, as hòt mear zait za prauchen abia de groasn. Er kennt guat de doin sòchen bavai er ist aa an gaiger. De doin kursn sai’ u’gaheift van an schouber zait, schoa’ van jor 1992. Secks jor no, en jor 1998, ist kemmen De gaiger pet der sai’ learer Matteo Paoli der learer Matteo Paoli za viarn de kursn, ont er hòt se nea’mer augahòltn. Pet de jarder de inntschrim sai’ mearer kemmen: bea’ne mear as zeichena a vòrt, draisk ungefèr iaz. De mearestn sai’ van tol, van òlla de gamoa’n. An ettlena kemmen gor va aus, ober de hom an legame petn tol: magare de hom vrai’t en tol, magare de sai’na eltern sai’ vortgòngen van tol ver de sai’ òrbet. Vil de gaiger, vil de pegaistertn: en sunta, gèltsgott en de musik, vil lait van gònze tol hom se gameicht zòmmtroffen. l ISOLE 10 giugno 2018 LADINO CIMBRO di Nicola Oberosler L a musica ha la capacità sempre sorprendente di appassionare le persone, e di unire le generazioni. Domenica 3 giugno al centro polifunzionale di Frassilongo, gli allievi del maestro Matteo Paoli si sono esibiti nel saggio di fine anno, presentando i loro brani davanti ad una platea molto numerosa, di circa 200 persone. Il saggio è il coronamento di un percorso di lezioni individuali e di gruppo portato avanti nel corso dell’anno dai musicisti. I numerosi allievi, di tutte le età, si sono avvicendati per due ore e tre quarti, suonando brani tratti dalla tradizione musicale mòchena, trentina, tirolese e bavarese. Sono stati presentati anche dei brani moderni. L’incontro musicale è stato molto apprezzato e dimostra la parte che la musica popolare ha nella nostra comunità. Nichts abia de musik pfòllt en de jungen ont en de òltn, ont klaupt zòmm de lait. No a gònzes jor va kursn va musik, en sunta as de drai van doi mu’net der learer va musik Matteo Paoli hòt organisiart an trèff pet de sai’na studentn, as hom paroatn ausòndera liader ont as hom gagaikt vour an òllgamoa’ va 200 MÒCHENO De studentn van learer Matteo Paoli hom vourstellt de sai’na liader vour a groasa òllgamoa’ 35 vita trentina

Transcript of ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · ni e vento, a volte addirittura in un tornado come...

Page 1: ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · ni e vento, a volte addirittura in un tornado come quello formatosi sopra Asiago qualche giorno fa. Sidar a par bochan ‘z bèttar hatt

G li esperti meteo di Luserna – gli anziani delpaese – prevedono che pioverà ancora per 10

giorni, fino alla fine dei 40 dopo l’Ascensione. Previ-sioni a parte, complice il caldo delle ultime settima-ne, anche sulle nostre montagne non è raro che unleggero scoscio di pioggia si trasformi velocementein un vero e proprio temporale estivo con lampi, tuo-ni e vento, a volte addirittura in un tornado comequello formatosi sopra Asiago qualche giorno fa.

Sidar a par bochan ‘z bèttar hatt ågiheft zo tüanabazzez bill: est izta di sunn un in a par minutn ma-gat’z abekhemmen in zikkln. Sa auz pa aprìle, in disèlln tang vo hitz, hattma vil gehöart tondarn unpliztegen azpe ‘z berat dar pon von summar. Distecharstn temporél bodase skatenàrn alz in anstroach dipéndarn defatti vo dar hitz; di sunnbèrmp ‘z bazzar bodada iz afti earde un dar loakh

heft å zo hevaze zuar in hümbl. Bela-mån azta diza nezz heftze, khintze z’soina hèrta kheltar fin azze konden-sàrt: asó bortnda di bolkhnen. In digroazan bolkhnen von temporél mak-ma rivan fin afti viarzekh grade untarzero un di trupfan bazzar tüan palle zolegase in schaur. Dar 90% von plitzegarbobar seng stian lai in drin in di bol-khnen un az iz nacht machanza a liachtsovl azpi berat takh; daz åndar 10% anvetze riftafti earde, af alle di sèlln sachandarn bo da håm anspitz, azpe dar kampanìl, di haüsar, graozekhnottn, èlbarn, un asó vür. Aztada iz nicht bo davenzart au vo dar earde un boda iz schümma ho-ach, az bi tortimitt in an kampìgl, magatz khem-men vür ke di saette valn af di vichar (lai ‘z djar pa-sàrt in Milegruam soinda gistånt toat zboa khüa)

Il tornado nei cieli sopra Asiago

un afti laüt. A plitzegariz guat zo macha fer-marn ‘z hertz vo ‘namentsch odar zo schade-ga di polmü, ma ‘z iz nèttkhöt ke alle mochanstèrm. Daz birsarste, vordi sèlnen boda übarlem,soinz lai groazan prüslaraf di haut. In da gåntz

bèllt aniagalz djartausankh laüt khem-men gipòkht von ar saetta un vo alle di-se lai zboahundart stèrm; Di meararstnsoin khennt givånk balsa soin gest nåzo vissa odar zo spila a golf: da ka üs ‘zberat destrar az khemmat vür in pa baltantånto azpar gian na brigàlde.

Andrea Zotti

L a Crousc Checena de Fascia la domana aiut.Apontin la lia, tras la ousc de sò presidentMauro Pederiva la se ouc’ ai sentadins de

Fascia per domanèr n didament a ge fèr front a laspeises per l garage nef. N lech che fajessabesegn, olà meter i passa 20 mesi a la leta delcomitat fascian. Ambulanzes e auti che vegndoré per la desvaliva ativitèdes portèdes dant dala sociazion. Anchecondì i é passa 250 ivolontadives che ge laora laite e che se cruzia,apede al prum socors sanitarie, ence del’assistenza a la jent d’età, i besc’ a domizilie, altrasport di malé e apedechest ence de endrezèr icorsc de prum socors.L’é da chesta ativitèdes, e autres servijes, che laCrousc Checena tira fora la ressorses che ge serfper jir inant, zenza se pojer sul contribut public.Ressorses che no bèsta a tegnir poz ai 400 mileeuro che i é vegnùi doré per comprer apontin lgarasc nef.Per chest, la sociazion, che chest’an zelebrarà i50 egn de ativitèdes, la se à òut a la popolazion.Va ence recordà che i 260 i volontadives de la

Crousc Checena, te la sezions de Vich e de Moena,ensema ai 12 dipendenc’, dal scomenz de l’an iàjà passà fora i 100 mile chilometres de viajes.21 l’è i mezi che, anter ambulanzes, furgons,pulmins e roulotte, i à a desposizion per duta lapertes sanitaries. Na lingia de vetures che lesvegnia loghedes dutintorn. Da la emergenzes aibesc’ a cèsa, passan per la regoeta demagnadives, i é desvalives i servijes che la CrouscChecena porta inant. L’é da chest che la lia tirafora la maor pèrt de la resorses per sò endrez:zirca n miglion de euro. Tel garage nef, a Soraga,apède ai mesi che no se doura, troarà lèrga n lechper lavèr la ambulanzes, apost co la normaambientèles, coche cheles per dejenfetèr i meside socors. N lurier da fèr doi outes a l’an. Un dilocai l vegnarà dedicà a la magnadives che laCrousc Checena à mandat de dèr fora a la familiesche stenta. L garage nef é vegnù comprà aldò dela colaborazion semper più strenta anter i gropesde Fascia, Vich e Moena, e chela coi volontadivesdel socors de Fiem.

m.d.

La Crousc Checena domana sostegn

BI BAHEMME BÈKHSLTA DI ZAIT ATZ LUSÉRN

Tondrar, reng un schaur

lait. Der meardinstzentrum, gem va degamoa’ va Garait, ist gònz voll va laitgaben. Ont pet òlla de sèlln studentn,der trèff ist gabert zboa stunnen ont draiviartler. De mearestn hom gagaik degaig; drai hom gagaikt de tastiera.S sai’ kemmen vourstellt liader van òllade schòrtn: van berstolern tròchtn, vantròchtn van gònze Trentino, van Tirol, vade Baviera. An ettlena hom vourstellt aaliader va jazz, swing, van tròchtn vanRusslònt. Nèt laicht ver de studentn,iberhaupt za gaing aloa’, vour souvlelait. An ettlena liader sai’ kemmen

gagaikt va kloa’na oder baitera gruppn,finz as zbelf-draizen gaiger zòmm. Aschea’na moglechket ver òlla de draiskstudentn as hom toalganommen, ver dejingern iberhaupt, as hom lai sim jorgahòp. Ont de jungen sai’ boltn: s hòtstudentn as sai’ en earste jor van kurs,ont dòs ist eppes as tschicht òll jor. Derlearer Matteo Paoli ist vroa bavai s billsong as de lait as gaing sai’ boltn, ont asde vernaiern se jor ver jor.Òlla bissn as de musik ist eppes as pfòllten an schouber lait en inger tol: en òllade kirchtecher hòt s òlbe oa’n as gaik. En

de birtn van derver aa, zobenz, ist eftermoglech za lisnen oa’n as gaik. Durch entrèff der pirgermoaster va Vlarotz LucaMoltrer hòt kein as s ist schea’ za sechenbiavle jungen van tol glaimern se en demusik. Er hòt kein as learnen za gaing ista bichtega moglechket, as mòchtkemmen pesser a mentsch. S ist noubichteger ver an jung, as hòt mear zait zaprauchen abia de groasn. Er kennt guatde doin sòchen bavai er ist aa an gaiger.De doin kursn sai’ u’gaheift van anschouber zait, schoa’ van jor 1992.Secks jor no, en jor 1998, ist kemmen

De gaiger pet der sai’ learer Matteo Paoli

der learer Matteo Paoli za viarn de kursn,ont er hòt se nea’mer augahòltn. Pet dejarder de inntschrim sai’ mearerkemmen: bea’ne mear as zeichena avòrt, draisk ungefèr iaz. De mearestn sai’van tol, van òlla de gamoa’n. An ettlenakemmen gor va aus, ober de hom anlegame petn tol: magare de hom vrai’ten tol, magare de sai’na eltern sai’vortgòngen van tol ver de sai’ òrbet. Vilde gaiger, vil de pegaistertn: en sunta,gèltsgott en de musik, vil lait van gònzetol hom se gameicht zòmmtroffen.

ISOLE 10 giugno 2018

LAD

INO

CIMB

RO

di Nicola Oberosler

La musica ha la capacitàsempre sorprendente diappassionare le persone, edi unire le generazioni.

Domenica 3 giugno al centropolifunzionale di Frassilongo, gliallievi del maestro Matteo Paoli sisono esibiti nel saggio di fine anno,presentando i loro brani davanti aduna platea molto numerosa, di circa200 persone. Il saggio è ilcoronamento di un percorso di lezioniindividuali e di gruppo portato avantinel corso dell’anno dai musicisti. Inumerosi allievi, di tutte le età, si sonoavvicendati per due ore e tre quarti,suonando brani tratti dalla tradizionemusicale mòchena, trentina, tirolesee bavarese. Sono stati presentatianche dei brani moderni. L’incontromusicale è stato molto apprezzato edimostra la parte che la musicapopolare ha nella nostra comunità.

Nichts abia de musik pfòllt en dejungen ont en de òltn, ont klauptzòmm de lait. No a gònzes jor vakursn va musik, en sunta as de draivan doi mu’net der learer va musikMatteo Paoli hòt organisiart an trèffpet de sai’na studentn, as homparoatn ausòndera liader ont as homgagaikt vour an òllgamoa’ va 200

MÒCHENODe studentn van learer Matteo Paoli hom vourstellt de sai’na liader vour a groasa òllgamoa’

35vita trentina