ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · 2018. 9. 6. · 9 settembre 2018 vita trentina ISOLE...

1
9 settembre 2018 vita trentina 35 ISOLE LADINO Reforma de la diozesa de Trent: Fascia con Fiem sarà te n soul raion pastoral C ol prum de setember é jit en doura la reforma che tol de- mez i atuei 28 Decanac sul tegnir de la diozesa de Trent. Al sò post sarà 8 Raions pastorai. Fascia e Fiem les sarà adum, e la parochies les resta valives. Più a visa, per jir ite tel spezi- fich, l’Unità pastorala l’é na fujion de Parochies, l Raion pa- storal é la fujion dei Decanac. Na reforma voluda nia demò per fer più sempie l’aparat or- ganizatif de la Diozesa, ma ence per leèr adum la curazies te na semper maora mencianza de preves, sotrissea l Vicare ge- neral don Marco Saiani. Chi atives è semper più de età. L’ età mesana è de 70 egn. Operatives te la Diozesa i é 317, sot ai 70 egn i è 120, desché curac’ i é un centené. La discuscion ades é sun cotenc preves che pel rester atives: se l’é meso, vegnirà domanà più de 2 per Fascia e più de 2 per Fiem. Duta la novitedes les vegnirà metudes al luster ai con- seies pastorai e a la comunanza endena la vijita del arcive- scof Lauro Tisi te Fascia che sarà en sabeda ai 13 de otober che ven. L’enceria de nef Vicarie per la doi valedes de la Veisc é jà stata proferida a don Albino Dell’Eva, curat de Ciavaleis, che dant era Delegat zonal. I Vicaries de raion arà da envier via l coordenament, vider l consei pastoral e dider la scomenzadives dei preves, amò de meter en consaputa de la comunicazions del vescof. Desché pruma decijion, l Vescof Tisi vel conzentrer l livel de forma- zion dei laics te una na soula senta. m.d. Draisk jor ver de Alpini va Palai S ono trascorsi trent’anni da quando Giuseppe Petri e An- drea Petri Anderle fondavano il gruppo Alpini di Palù del Fersina. Per commemorare l’anniversario domenica 26 agosto le penne nere hanno organizzato una giornata densa di eventi. Draisk jor va lem van Alpinigruppe va Palai en Bersntol: as de 26 van agest hòt se gahòltn der trèff ver za vaiern s draiskte jor van Alpini en de gamoa’schòft va Palai. De earstn as hom gabellt der Alpinigruppe va Palai en Bersntol sai’ der Giuseppe Petri ont der Andrea Petri Anderle gaben. Asou, en jor 1987 der gruppe ist aukemmen, petn haupmònn Giuseppe Petri ont de touta Maria Rosa Pallaoro. Der sai’ tata ist stourm gaben en Zboate Bèltkriag; de ist nou hait de touta van gruppe. S jor no, as de 24 van oberel 1988, der Alpinigruppe ist kemmen inngabichen. No en Giuseppe Petri, de haupmander van Alpinigruppe sai’ gabèckslt: der Andrea Petri Anderle van jor 1988 finz en 1995; van 1995 finz en jor 2000 der Renzo Lenzi; dòra finz en 2002 der Luciano Petri Anderle; no en Luciano, finz en jor 2004 ist gaben der Giuseppe Petri; dòra finz en 2012 der Lui- gi Toller; finz en jor 2015 der Claudio Toller; no en Claudio ist kemmen haupmònn der Luigi Toller, as ist stourm en jor 2016 ont ist kemmen ogabèckslt van Paolo Toller finz en de leistn van glaiche jor. Dòra, ist bider kemmen haupmònn der Clau- dio Toller, finz haitzegento. De gschicht van Alpinigruppe ge- at envire: as de 31 van heibeger 1989 ist kemmen inngabi- chen der monument en de pfòllnen en kriag. De idea van mo- nument ist kemmen en Luigi Toller; er ist kemmen paut gèl- tsgott en Tarcisio Manta, pfòff francescano as hòt gamòcht der projekt. Der pirgermoaster van sèlln jor va Palai en Ber- sntol, der Ilario Toller, hòt zòmmgaòrbetet aa. Drau asn mo- nument hòt s drai zoachen va bronzo. Dòra en jor 2008 ist kemmen gamòcht s kraiz asn spitz va de Hoamonder, gabellt ver za denken de pfòllnen en òlla de kriager. Der Luigi Toller ont der Claudio Toller hom s ga- mòcht, pet de zòmmòrbet van òndern alpini. Dòra der Nu- cleo elicotteri va de Autonome Provinz va Trea’t hòt trong s schbar kraiz as de Hoamonder, bou as s ist kemmen inngabi- chen as de 16 van òlderhaileng 2008. S kraiz tuat òlbe laichtn pa der nòcht: òlla meing s sechen asn spitz va de Hoamonder. Òll jor kimmp kein de Mess prope nem en doi kraiz, der leist sunta van agest. Oa’na van naiòrbetn as der Alpinigruppe trok envire ver de gamoa’schòft va Palai ist, abia de palaier bissn guat, der “va- ierta van òltn”: òll jor der Alpinigruppe trok en de òltn ont en de krònken va Palai s holz as de prauchen vern binter. Er hòl- tet se en sunta vour Bainechtn. Kemmen ber iaz as de 26 van agest: vour as òlls ist kemmen gamòcht der ammassamento vour de kaserma van vraibille- ga pompiarn. Dòra, de sfilata pet de banda folkloristica va Telve, derèkt kan monument bou as ist kemmen gamòcht der alzabandiera ont s gadenk van pfòllnen pet a korona galeik drau en monument. Dòra, de Mess en de kirch va Palai, kein van pfòff Daniele Laghi zòmm petn diacono Rino Bertoldi, as ist aa an alpin. No de Mess, a zboata sfilata pet òlla de lait finz en tendon unter en dorf. Semm der haupmònn Claudio Toller ont de autoritetn hom klòfft vour de toalnemmer. Der trèff ist enviregòngen petn vormes òlla zòmm ont pet de banda va Telve as hòt gagaikt. Nicola Oberosler CIMBRO Di Hoachebene soin voll pitt stöll gigrablt auz von bazzar bi an arm, bo da se offetüat in di earde un bo da gitt zuar in tal. Dar Tanzerloch, az bi bar håm khött an earstn, iz dar groazarste vo dise löchar. ‘Z maul iz lång 40 metre un krablt in in di earde vor 80: ginumma zoa azta ‘z liacht mach fadìge zo riva fin züntrest. Vor vil djar di zimbarn, soinante nètt guat zo vorstìana baz magat soin gest guat zo pora asò tiaf in pèrge, håm gilekh pitnåndar ploaz stordje uminumm disan plàtz. Ummana vo disa kontàrt vo zboa gesbistarn bo da soin gånt alle di tang vür pin öm. In an tage ‘z diarndle izzese vorlort in bàlt un alle håm khött ke ‘z iz gistorbet. Ma ‘z prüadarle hatta nètt giböllt gloam, un pitt a kraüt gimacht pitt holtz izzez gånt zo süacha. Girift sèm bo da haüt izta ‘z loch hatt gisekh a groazar taüvl gisotzt danidar, un sèmm nåmp ploaz hèksan boden håm gitåntzt uminumm. Darschrakt ‘z khinnt hatten gidjukht ‘z kraütz sèm tortimitt, un proprio in sèl platz izzeze offegitànt a groazez loch bo da hatt nidargizoget alle di sèln znirtn sealn. Åndre stòrdje kontàrn anvetze vo khlummane bichtlar bo da alle di tang khemmen auz von loch zo tåntza, flattarnte in air, zoa zo macha gian sèm di schümman diarnen. Åndre khön no ke dar Tanzerloch mochat soin a stol ba da se lugarn alle di hèksan von ünsarn pèrng un bo da anìaglana nacht vennense sèm zo tåntza in kompanìa. Geat z’seganen disan Tanzerloch. Lai asò bartar vorstìan biavl åndre stòrdje hattar no zo kontaranz. l ploaza zait: ‘z bazzar bo da khinnt von hümbl iz raich pitt anidride karbònika bo da iz guaz zo koròdra dar baiz knott bo bar håm aft ünsarne pèrng, tüanante offe -laise laise - långe galerìe. Da un da nå ‘z mage ånka khemmen vür ke dar plafon vo dise kanèl khinnt abe, un alòra in sel platz tüatze offe a loch. Disan bintar håbar sa gihatt giredet von loch bo da da iz au in di Vesandar, bo da iz ummandar von kheltarsnt plètz von Beleslånt, ma dar pon von Milegruam iz voll vo dise löchar, un ånka allar dar balt bo da geat au zuar in spitz von Kåmp. Un no: affon bege zuar Lavrou, aft di kòst vo pèrge bo da schauget zuar Lusérn izta dar Bus von Stofele, a loch vo 30 metre gimacht az Dar Bus von Stofele un hintar in pèrge vo Lusérni di Luca Zotti I l fenomeno del carsismo sugli Altipiani è noto. Pochi però sanno che il segno più tangibile di questo fenomeno erosivo è rappresentato dal Tanzerloch: una voragine nella terra con un’apertura del diametro di 40 metri, profonda quasi 80. Uno scenario così particolare è stato per tanti secoli ispiratore di storie e leggende per l’immaginario degli antichi cimbri, e ancora oggi la visita è certamente fonte di interessanti suggestioni. A par kilòmetre vor ma rift ka Slege, in tortimìtt in haüsar von Kamporuf, izta a begele aft da recht bo da loaft nidarbart zuar in tal, zbischnen in balt. In zbuantzekh minutn zo vuaz nå in an staigele rifta kan Tanzerloch, bo da iz daz groazarste loch bo ma mage vennenen aft di hoachebene. Di ünsarne pèrng vo Folgrait fin durch in Sim Kamöundar zoang biane vert ‘z bazzar: zo sega hülm un pèch mochtmase gian zo süacha girècht umbromm ‘z bazzar von reng un von snea bo da zorgeat khinnt bakhemme gitrunkht vo dar earde un gitrakh vort bait in löchar un galerìe. Dise kanél untar dar earde soin khennt offegigrablt von trupfan von reng in MOCHENO

Transcript of ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · 2018. 9. 6. · 9 settembre 2018 vita trentina ISOLE...

  • 9 settembre 2018

    vita trentina35ISOLE

    LAD

    INO

    Reforma de la diozesade Trent: Fascia con Fiem sarà te n soul raion pastoralC ol prum de setember é jit en doura la reforma che tol de-mez i atuei 28 Decanac sul tegnir de la diozesa de Trent.Al sò post sarà 8 Raions pastorai. Fascia e Fiem les sarà adum,e la parochies les resta valives. Più a visa, per jir ite tel spezi-fich, l’Unità pastorala l’é na fujion de Parochies, l Raion pa-storal é la fujion dei Decanac.Na reforma voluda nia demò per fer più sempie l’aparat or-ganizatif de la Diozesa, ma ence per leèr adum la curazies tena semper maora mencianza de preves, sotrissea l Vicare ge-neral don Marco Saiani. Chi atives è semper più de età. L’ etàmesana è de 70 egn. Operatives te la Diozesa i é 317, sot ai70 egn i è 120, desché curac’ i é un centené.La discuscion ades é sun cotenc preves che pel rester atives:se l’é meso, vegnirà domanà più de 2 per Fascia e più de 2 perFiem. Duta la novitedes les vegnirà metudes al luster ai con-seies pastorai e a la comunanza endena la vijita del arcive-scof Lauro Tisi te Fascia che sarà en sabeda ai 13 de otoberche ven. L’enceria de nef Vicarie per la doi valedes de la Veiscé jà stata proferida a don Albino Dell’Eva, curat de Ciavaleis,che dant era Delegat zonal.I Vicaries de raion arà da envier via l coordenament, vider lconsei pastoral e dider la scomenzadives dei preves, amò demeter en consaputa de la comunicazions del vescof. Deschépruma decijion, l Vescof Tisi vel conzentrer l livel de forma-zion dei laics te una na soula senta.

    m.d.

    Draisk jor ver de Alpiniva PalaiS ono trascorsi trent’anni daquando Giuseppe Petri e An-drea Petri Anderle fondavano ilgruppo Alpini di Palù del Fersina.Per commemorare l’anniversariodomenica 26 agosto le penne nerehanno organizzato una giornatadensa di eventi.

    Draisk jor va lem van Alpinigruppeva Palai en Bersntol: as de 26 van

    agest hòt se gahòltn der trèff ver za vaiern s draiskte jor vanAlpini en de gamoa’schòft va Palai. De earstn as hom gabelltder Alpinigruppe va Palai en Bersntol sai’ der Giuseppe Petriont der Andrea Petri Anderle gaben. Asou, en jor 1987 dergruppe ist aukemmen, petn haupmònn Giuseppe Petri ont detouta Maria Rosa Pallaoro. Der sai’ tata ist stourm gaben enZboate Bèltkriag; de ist nou hait de touta van gruppe. S jorno, as de 24 van oberel 1988, der Alpinigruppe ist kemmeninngabichen.No en Giuseppe Petri, de haupmander van Alpinigruppe sai’gabèckslt: der Andrea Petri Anderle van jor 1988 finz en1995; van 1995 finz en jor 2000 der Renzo Lenzi; dòra finz en2002 der Luciano Petri Anderle; no en Luciano, finz en jor2004 ist gaben der Giuseppe Petri; dòra finz en 2012 der Lui-gi Toller; finz en jor 2015 der Claudio Toller; no en Claudio istkemmen haupmònn der Luigi Toller, as ist stourm en jor 2016ont ist kemmen ogabèckslt van Paolo Toller finz en de leistnvan glaiche jor. Dòra, ist bider kemmen haupmònn der Clau-dio Toller, finz haitzegento. De gschicht van Alpinigruppe ge-at envire: as de 31 van heibeger 1989 ist kemmen inngabi-chen der monument en de pfòllnen en kriag. De idea van mo-nument ist kemmen en Luigi Toller; er ist kemmen paut gèl-tsgott en Tarcisio Manta, pfòff francescano as hòt gamòchtder projekt. Der pirgermoaster van sèlln jor va Palai en Ber-sntol, der Ilario Toller, hòt zòmmgaòrbetet aa. Drau asn mo-nument hòt s drai zoachen va bronzo.Dòra en jor 2008 ist kemmen gamòcht s kraiz asn spitz va deHoamonder, gabellt ver za denken de pfòllnen en òlla dekriager. Der Luigi Toller ont der Claudio Toller hom s ga-mòcht, pet de zòmmòrbet van òndern alpini. Dòra der Nu-cleo elicotteri va de Autonome Provinz va Trea’t hòt trong sschbar kraiz as de Hoamonder, bou as s ist kemmen inngabi-chen as de 16 van òlderhaileng 2008. S kraiz tuat òlbelaichtn pa der nòcht: òlla meing s sechen asn spitz va deHoamonder. Òll jor kimmp kein de Mess prope nem en doikraiz, der leist sunta van agest.Oa’na van naiòrbetn as der Alpinigruppe trok envire ver degamoa’schòft va Palai ist, abia de palaier bissn guat, der “va-ierta van òltn”: òll jor der Alpinigruppe trok en de òltn ont ende krònken va Palai s holz as de prauchen vern binter. Er hòl-tet se en sunta vour Bainechtn.Kemmen ber iaz as de 26 van agest: vour as òlls ist kemmengamòcht der ammassamento vour de kaserma van vraibille-ga pompiarn. Dòra, de sfilata pet de banda folkloristica vaTelve, derèkt kan monument bou as ist kemmen gamòcht deralzabandiera ont s gadenk van pfòllnen pet a korona galeikdrau en monument. Dòra, de Mess en de kirch va Palai, keinvan pfòff Daniele Laghi zòmm petn diacono Rino Bertoldi, asist aa an alpin. No de Mess, a zboata sfilata pet òlla de laitfinz en tendon unter en dorf. Semm der haupmònn ClaudioToller ont de autoritetn hom klòfft vour de toalnemmer. Dertrèff ist enviregòngen petn vormes òlla zòmm ont pet debanda va Telve as hòt gagaikt.

    Nicola Oberosler

    CIMBRODi Hoachebene soin voll pitt stöllgigrablt auz von bazzar

    bi an arm, bo da se offetüat in di eardeun bo da gitt zuar in tal.Dar Tanzerloch, az bi bar håm khött anearstn, iz dar groazarste vo dise löchar.‘Z maul iz lång 40 metre un krablt in indi earde vor 80: ginumma zoa azta ‘zliacht mach fadìge zo riva fin züntrest.Vor vil djar di zimbarn, soinante nèttguat zo vorstìana baz magat soin gestguat zo pora asò tiaf in pèrge, håmgilekh pitnåndar ploaz stordjeuminumm disan plàtz.Ummana vo disa kontàrt vo zboagesbistarn bo da soin gånt alle di tangvür pin öm. In an tage ‘z diarndleizzese vorlort in bàlt un alle håm khöttke ‘z iz gistorbet. Ma ‘z prüadarle hattanètt giböllt gloam, un pitt a kraütgimacht pitt holtz izzez gånt zosüacha. Girift sèm bo da haüt izta ‘zloch hatt gisekh a groazar taüvl gisotztdanidar, un sèmm nåmp ploaz hèksanboden håm gitåntzt uminumm.Darschrakt ‘z khinnt hatten gidjukht ‘zkraütz sèm tortimitt, un proprio in sèlplatz izzeze offegitànt a groazez lochbo da hatt nidargizoget alle di sèlnznirtn sealn.Åndre stòrdje kontàrn anvetze vokhlummane bichtlar bo da alle di tangkhemmen auz von loch zo tåntza,flattarnte in air, zoa zo macha gian sèmdi schümman diarnen. Åndre khön noke dar Tanzerloch mochat soin a stol bada se lugarn alle di hèksan von ünsarnpèrng un bo da anìaglana nachtvennense sèm zo tåntza in kompanìa.Geat z’seganen disan Tanzerloch. Laiasò bartar vorstìan biavl åndre stòrdjehattar no zo kontaranz.

    ploaza zait: ‘z bazzar bo da khinnt vonhümbl iz raich pitt anidride karbònikabo da iz guaz zo koròdra dar baiz knottbo bar håm aft ünsarne pèrng,tüanante offe -laise laise - långegalerìe. Da un da nå ‘z mage ånkakhemmen vür ke dar plafon vo disekanèl khinnt abe, un alòra in sel platztüatze offe a loch.Disan bintar håbar sa gihatt giredetvon loch bo da da iz au in di Vesandar,bo da iz ummandar von kheltarsntplètz von Beleslånt, ma dar pon vonMilegruam iz voll vo dise löchar, unånka allar dar balt bo da geat au zuar inspitz von Kåmp. Un no: affon bege zuarLavrou, aft di kòst vo pèrge bo daschauget zuar Lusérn izta dar Bus vonStofele, a loch vo 30 metre gimacht az

    Dar Bus von Stofele un hintar in pèrge vo Lusérnidi Luca Zotti

    I l fenomeno del carsismo sugliAltipiani è noto. Pochi peròsanno che il segno più tangibiledi questo fenomeno erosivo è

    rappresentato dal Tanzerloch: unavoragine nella terra con un’apertura deldiametro di 40 metri, profonda quasi80. Uno scenario così particolare è statoper tanti secoli ispiratore di storie eleggende per l’immaginario degliantichi cimbri, e ancora oggi la visita ècertamente fonte di interessantisuggestioni.

    A par kilòmetre vor ma rift ka Slege, intortimìtt in haüsar von Kamporuf, iztaa begele aft da recht bo da loaftnidarbart zuar in tal, zbischnen in balt.In zbuantzekh minutn zo vuaz nå in anstaigele rifta kan Tanzerloch, bo da izdaz groazarste loch bo ma magevennenen aft di hoachebene.Di ünsarne pèrng vo Folgrait fin durchin Sim Kamöundarzoang biane vert ‘zbazzar: zo sega hülmun pèch mochtmasegian zo süachagirècht umbromm ‘zbazzar von reng unvon snea bo dazorgeat khinntbakhemme gitrunkhtvo dar earde ungitrakh vort bait inlöchar un galerìe.Dise kanél untar darearde soin khenntoffegigrablt vontrupfan von reng in

    MO

    CHEN

    O