ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · Gor haier der Bersntoler Kulturinstitut, ver za...

1
Gor haier der Bersntoler Kulturinstitut, ver za baitern aus der prauch van bersntolerisch, lònt inn za nemmen toal en bando “Drai konkursn ver a sproch”. De drai konkursn sai’: Schualer ont student, ver de schualer va de Earsteschual ont va de Zboateschual, earste grad ont ver de Studentn, Filmer, ver za mòchen an video ont Schrift, ver za schraim a poesia oder a prosa. De òrbetn miasn kemmen trong en Bersntoler Kultuinstitut vour van 30 van merz 2018. An iatn toalnemmer kònn nèt mear as an òrbet ver an iatn konkurs ogem, bavai sistn kimmp er ausgaborven van konkurs. De òrbet konnt kemmen gamòcht van a mentsch aloa’ oder zòmm pet mearer lait. Òlls s sèll as der autor gibt en Bersntoler Kulturinstitut tuat plaip en de hent van Institut as s prauchen mu ver za gems pakònnt pet an iatn mittl a’ne za miasn eppes vrong oder zoln en autor, ober s mias derkennt kemmen ber as hòt gamòcht de òrbet. Der autor mu ober prauchen s material ver òndra konkursn oder iniziativn pet de kopie as der hòt en gahòltn. En de konkursn kemmen nèt u’ganommen òrbetn as schoa’ gadruckt oder as schoa’ arausgem kemmen sai’ as an iatn vurm. Ver en gamoa’schòftn va de europeische Union pet a sproch bea’ne kennt; problemen ver de sproch, de birtschòft, de kultur, de legislazion. De gònze òrbet mias kemmen tschrim en balsch oder en taitsch ont mias hom nèt minder as 3.500 drick as bersntolerisch. Ver en bando schrift enveze de poesie ont de prose miasn kemmen tschrim en bersntolerisch. En leistn ver en bando Filmer der video muast kemmen gamòcht as sòchen as de gschicht, as de praich, as de kultur ont as de umbèlt va de bersntoler gamoa’schòft, oder va de sai’ lòntschòf. Ber as billt toalnemmen en doi projeckt konnt gea’ za lesn ont aronemmen en bando as en sito van Bersntoler Kulturinstitut en de sezion news. S toalnemmen en doi bando ist gratis ont augatun en òlla de groasn lait, de jungen ont de kinder as konnen klòffen ont schraim s bersntolerisch. Sabrina Fuchs CIMBRO ZBOAUNZBUANTZEKH TOTEM UMMAR PA’LÅNT REN VO DISEDJAR Di plètznem kontàrn di stòrdja Drai konkursn ver a sproch la tradizions di trei tegnires, leé da la storia e da la geografia, che é vegnuda averta la seconda festa de l’Euregio. N’ocajion per fèr più fort l leam anter Trent, Busan e Dispruck e ge fèr cognoscer a la jent chesta region europeana. A la manifestazion endrezèda tel parch di trei castagnes sotite al Ciastel à tout pèrt i presidenc de la macroregion: Ugo Rossi, Arno Kompatcher e Guenther Platter. Sotrissà é vegnù più outes l valor de chesta cooperazion sorafora i confins, tant tel ciamp de la enrescida, del lurier, di trasporc, de l’Università al ben di joegn, che te la gestion del dialogh anter i Stac. Un model de colaorazion ence a livel european. Se no fossa l’Euregio, è vegnù dit, ades podessa ge esser n mur sal Brenner La festa la segna ence la fin di doi egn de la presidenza trentina che da otober la passa l testamonech a Busan e al presidnet Kompatscher. L’averda la sarà soraldut sui temes del trasport publich local e de chel sorafora i confins. Ence na ferata é vegnuda endrezèda per l’ocajion. Pontèda demez da Dispruck con destinazion Perjen per la celebrazions de l’Euregio. Lerga é vegnuda data ence al sport con l tornoi Euregio Cup, che à vedù I tre presidenti Dar totem von prunn von Plàtz - foto Zotti avenjer la formazion del Tirol de l Nord SV Woergl; secondi i trentins de l’ASD Comano Terme Fiavè e terzi chi de Suedtirol, de l’ A.F.C Eppan. Apede a chest, cerces é vegndes proferìdes de magnadives tipiches di trei tegnires, enjigné picoi mercé de artejanat, vijites vidèdes al Ciastel e amò un conzert tel teater da pert de l’orchestra di strumenc’ a fià del Euregio, con la esibizion finala del grop di “Bastards Sons of Dioniso”. m.d. ISOLE 35 24 settembre 2017 vita trentina CIMBRO MOCHENO I l tempo, anche se non dei migliori, non ha rovinato la Festa dell’Euregio. Rispettato, domenica scorsa a Pergine, il ricco programma della giornata iniziato con la sfilata delle bande e delle compagnie Schützen dei tre territori lungo le vie di Pergine. Il via ufficiale al Parco Tre Castagni, con il benvenuto del sindaco Roberto Oss Emer, e i discorsi dei tre presidenti Ugo Rossi, Arno Kompatscher e Guenther Platter. Unisono il messaggio: “L’Euregio è un modello per l’Europa. Un esempio di successo di collaborazione e opportunità”. Ence se l temp no à semper fat bontà, mingol melsegur e con valch moment de soreie, no à roinà la festa de l’Euregio de en domenia 16 de setember endrezèda a Perjen te la Valsugana. Tropa la families, i joegn, i raprejentanc de la istituzions, la lies e la museghes che à tout pert a chest moment de fradaa, che à abù l spirit de la colaorazion anter l Trentin, l Suedtirol e l Tirol. Un rich program à viventà l’event. Dantfora la gran defileda con i guanc, anter la plumes di Schuetzen e i jacotenc colores di gropes de folklor. L’é coi simboi de bando ver de schualer va de Earsteschual ont va de Zboateschual, earste Grad, an iatn toalnemmer mias vourstelln oa’na van doin òrbetn: an tèckst tschrim pet en computer en bersntolerisch oder en as balsch oder as taitsch, as klòfft va oa’n van doin teme: de taitsch gamoa’schòft van Bersntol (gschicht, praich ont kultur va de gamoa’schòft); de umbèlt ont birtschòft; oder van ònder gamoa’schòftn ont sprochminderhaitn van Balschlònt oder va de Europa. Ver en bando ver de Studentn òll toalnemmer bart miasn mòchen an òrbet tschrim, as projektn va oa’n oder va mearer van doin punktn: de taitsch gamoa’schòft van Bersntol; umbèlt, birtschòft ont verpesser; schual ont sproch; oder de region Trentino – Sudtirol; oder òndra A nche quest’anno l’Istituto culturale, allo scopo di promuovere l’utilizzo della lingua mòchena, invita la popolazione a partecipare al bando “Tre concorsi per una lingua”, di cui fanno parte: il concorso Schualer ont student, rivolto agli scolari e agli studenti, il concorso Filmer, per prodotti audiovisivi e infine il concorso Schrift, per testi letterari e poetici. L’iniziativa è diventata ormai una gradita tradizione per gli abitanti della valle dei Mòcheni, i quali ogni anno si impegnano nell’elaborare nuovi testi e video per aderire a questa interessante proposta. Gli elaborati dovranno essere consegnati all’Istituto entro il prossimo 30 marzo. Per ogni concorso sono previsti dei premi in denaro che variano da un minimo di 250 euro a un massimo di 1050 euro. La partecipazione è gratuita. LADINO È stato inaugurato sabato alla presenza degli as- sessori Carlo Daldoss e Giuseppe Detomas il nuo- vo percorso tematico “Toponimi, custodi della memoria dei luoghi”, realizzato nel centro abitato di Lu- serna. Più di venti totem in acciaio corten, grazie al la- voro di ricerca dello storico Arturo Nicolussi Moz, rac- contano altrettanti episodi storici vissuti dalla popola- zione cimbra traendo spunto da una casa, un monu- mento o una strada. Il percorso inizia dalla frazione Tez- ze per arrivare al capitello dedicato a Sant’Antonio in lo- calità Hüttn; una bacheca riepilogativa di tutti i punti di interesse è invece stata installata in piazza Marconi. Lesan di haüsar un di beng von lånt zoa zo vorstìana di stordja vo Lusérn. ‘Z iz disar dar zil von prodjekt “Toponimi custodi della memoria – Plètznem, haltar von gedenkh” gitrakh vür von Kamou un gizoaget in laüt an såntza pasàrt. Pittar hilfe vo dar Redjong Trentino Alto Adige-Südtirol un vo dar Selbargiredjarte Provintz vo Tria soinda defatti khennt gilékh zboaunzbuantzekh totem pitt aisan cortèn ummar pa’ lånt. Totem bo da zoang – in drai zungen – bazta di stòrdja hatt gilatt hintar soin rukhn, fin zo riva in dise tang. Pitt a groaza arbat, dar Arturo Nicolussi Moz, hatt zornìrt dise haüsar un dise beng bo da soin nó guat zo kontaranàz eppaz vo disedjar: von Pillele von Valantì affon sèll vo dar Tortora, von Mas Osterhoff aft di Tetsch von Trögar, von Baltarprunn affon prunn von Plàtz. Alle dise sachandar håm est a soi stòrdja sèmm nåmp, vor alle di sèlnen bo da håm lust zo bizzasan eppaz mearar. “I vorstea girecht umbromm di taütschan von Südtirol khemmen bahemme zorne benn ma redet vo toponomastica – hatta khött dar asesór Giuseppe Detomas vo dar Redjon – umbromm benn ma geat zo reda odar zo bèksla um an nåm von an plàtz ‘z bill khön nemmen in di hent soi stòrdja, un asó di stòrdja von sèlln laüt o. I pinn stolz z’sega ke pittar ünsar hilfe håbar vürgitrakh an prodjekt bo da bart helvan in laüt zo halta gearn un starch lente ‘z lånt bo sa lem.” “‘Z iz sa a par djar bo bar trang vür disan prodjèkt bo da redet von plàtznem – geata vürznen Luca Nicolussi Paolaz, purgarmaistar vo Lusérn - un zo machanen håbar bidar zornìrt ‘z aisan corten bo da ‘z hatt sa gètt ploaza sodìsfatziong pin staigela in di beldar. Tüanante asó håbar khennt zo darvera ploaz stòrdje bo bar håm nètt gebizzt zo håba alle di tang untar di oang. Proprio höarante dise stórdje kontàrt von Arturo Nicolussi Moz, parìrt zo soina sèm, zo leba di sèln tang, zo soina pittnåndar pitt ünsarne altn. Pinn totem bar håm ånka pensàrt au zo lega naüng tabèle von beng in di zboa zungen, az pe biar un beles, asó bi da prevedart di ledje aft di zungmindarhaitn von dar provìntz vo Tria.” A kàrt von lånt, bo da hatt ånka augimecht alle di haüsar un di beng vo Lusérn un vo dar Tetch in djar 1858, makmase vennen in plàtz, nåmp in monument. Sèmm soinda ånka augimecht alle zboaunzbuantzekh di positziongen von totem. Ber da se bill seng un lesan alle makh åhevan ka dar Tetch, nåmp in Baltarprunn, zo riva fin au kan Pillele von Valantì. Luca Zotti

Transcript of ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · Gor haier der Bersntoler Kulturinstitut, ver za...

Page 1: ISOLE 35 - Servizio Minoranze Linguistiche · Gor haier der Bersntoler Kulturinstitut, ver za baitern aus der prauch van bersntolerisch, lònt inn za nemmen toal en bando “Drai

Gor haier der BersntolerKulturinstitut, ver za baitern ausder prauch van bersntolerisch,lònt inn za nemmen toal enbando “Drai konkursn ver asproch”. De drai konkursn sai’:Schualer ont student, ver deschualer va de Earsteschual ontva de Zboateschual, earste gradont ver de Studentn, Filmer, verza mòchen an video ont Schrift,ver za schraim a poesia oder a

prosa. De òrbetn miasn kemmentrong en Bersntoler Kultuinstitutvour van 30 van merz 2018. Aniatn toalnemmer kònn nèt mearas an òrbet ver an iatn konkursogem, bavai sistn kimmp erausgaborven van konkurs. Deòrbet konnt kemmen gamòchtvan a mentsch aloa’ oder zòmmpet mearer lait. Òlls s sèll as derautor gibt en BersntolerKulturinstitut tuat plaip en de

hent van Institut as s prauchen muver za gems pakònnt pet an iatn mittla’ne za miasn eppes vrong oder zolnen autor, ober s mias derkenntkemmen ber as hòt gamòcht deòrbet. Der autor mu ober prauchen smaterial ver òndra konkursn oderiniziativn pet de kopie as der hòt engahòltn. En de konkursn kemmennèt u’ganommen òrbetn as schoa’gadruckt oder as schoa’ arausgemkemmen sai’ as an iatn vurm. Ver en

gamoa’schòftn va de europeischeUnion pet a sproch bea’ne kennt;problemen ver de sproch, debirtschòft, de kultur, de legislazion.De gònze òrbet mias kemmentschrim en balsch oder en taitsch ontmias hom nèt minder as 3.500 drickas bersntolerisch. Ver en bandoschrift enveze de poesie ont de prosemiasn kemmen tschrim enbersntolerisch. En leistn ver enbando Filmer der video muastkemmen gamòcht as sòchen as degschicht, as de praich, as de kulturont as de umbèlt va de bersntolergamoa’schòft, oder va de sai’lòntschòf. Ber as billt toalnemmenen doi projeckt konnt gea’ za lesn ontaronemmen en bando as en sito vanBersntoler Kulturinstitut en desezion news. S toalnemmen en doibando ist gratis ont augatun en òllade groasn lait, de jungen ont dekinder as konnen klòffen ont schraims bersntolerisch. Sabrina Fuchs

CIMBRO ZBOAUNZBUANTZEKH TOTEM UMMAR PA’LÅNT REN VO DISEDJAR

Di plètznem kontàrn di stòrdja

Drai konkursn ver a sproch

la tradizions di trei tegnires, leé da lastoria e da la geografia, che é vegnudaaverta la seconda festa de l’Euregio.N’ocajion per fèr più fort l leam anterTrent, Busan e Dispruck e ge fèrcognoscer a la jent chesta regioneuropeana.

A la manifestazion endrezèda tel parchdi trei castagnes sotite al Ciastel à toutpèrt i presidenc de la macroregion:Ugo Rossi, Arno Kompatcher eGuenther Platter. Sotrissà é vegnù piùoutes l valor de chesta cooperazionsorafora i confins, tant tel ciamp de laenrescida, del lurier, di trasporc, del’Università al ben di joegn, che te lagestion del dialogh anter i Stac. Unmodel de colaorazion ence a liveleuropean.Se no fossa l’Euregio, è vegnù dit, ades

podessa ge esser n mur sal BrennerLa festa la segna ence la fin di doi egnde la presidenza trentina che da otoberla passa l testamonech a Busan e alpresidnet Kompatscher. L’averda lasarà soraldut sui temes del trasportpublich local e de chel sorafora iconfins. Ence na ferata é vegnudaendrezèda per l’ocajion. Pontèdademez da Dispruck con destinazionPerjen per la celebrazions de l’Euregio.Lerga é vegnuda data ence al sport conl tornoi Euregio Cup, che à vedù

I tre presidenti

Dar totem von prunn von Plàtz - foto Zotti

avenjer la formazion del Tirol de l NordSV Woergl; secondi i trentins de l’ASDComano Terme Fiavè e terzi chi deSuedtirol, de l’ A.F.C Eppan. Apede achest, cerces é vegndes proferìdes demagnadives tipiches di trei tegnires,enjigné picoi mercé de artejanat,vijites vidèdes al Ciastel e amò unconzert tel teater da pert de l’orchestradi strumenc’ a fià del Euregio, con laesibizion finala del grop di “BastardsSons of Dioniso”.

m.d.

ISOLE 3524 settembre 2017

vita trentinaCIM

BRO

MO

CHEN

O

Il tempo, anche se non deimigliori, non ha rovinato laFesta dell’Euregio.Rispettato, domenica scorsa

a Pergine, il ricco programma dellagiornata iniziato con la sfilata dellebande e delle compagnie Schützendei tre territori lungo le vie diPergine. Il via ufficiale al Parco TreCastagni, con il benvenuto delsindaco Roberto Oss Emer, e idiscorsi dei tre presidenti Ugo Rossi,Arno Kompatscher e GuentherPlatter. Unisono il messaggio:“L’Euregio è un modello perl’Europa. Un esempio di successo dicollaborazione e opportunità”.

Ence se l temp no à semper fatbontà, mingol melsegur e convalch moment de soreie, no à roinàla festa de l’Euregio de en domenia16 de setember endrezèda a Perjente la Valsugana. Tropa la families, ijoegn, i raprejentanc de laistituzions, la lies e la museghesche à tout pert a chest moment defradaa, che à abù l spirit de lacolaorazion anter l Trentin, lSuedtirol e l Tirol.Un rich program à viventà l’event.Dantfora la gran defileda con iguanc, anter la plumes diSchuetzen e i jacotenc colores digropes de folklor. L’é coi simboi de

bando ver de schualer va de Earsteschual ontva de Zboateschual, earste Grad, an iatntoalnemmer mias vourstelln oa’na van doinòrbetn: an tèckst tschrim pet en computeren bersntolerisch oder en as balsch oder astaitsch, as klòfft va oa’n van doin teme: detaitsch gamoa’schòft van Bersntol(gschicht, praich ont kultur va degamoa’schòft); de umbèlt ont birtschòft;oder van ònder gamoa’schòftn ontsprochminderhaitn van Balschlònt oder vade Europa. Ver en bando ver de Studentn òlltoalnemmer bart miasn mòchen an òrbettschrim, as projektn va oa’n oder va mearervan doin punktn: de taitsch gamoa’schòftvan Bersntol; umbèlt, birtschòft ontverpesser; schual ont sproch; oder de regionTrentino – Sudtirol; oder òndra

A nche quest’anno l’Istituto culturale, allo scopo di promuovere l’utilizzo della lingua mòchena, invita lapopolazione a partecipare al bando “Tre concorsi per una lingua”, di cui fanno parte: il concorso Schualeront student, rivolto agli scolari e agli studenti, il concorso Filmer, per prodotti audiovisivi e infine il

concorso Schrift, per testi letterari e poetici. L’iniziativa è diventata ormai una gradita tradizione per gli abitantidella valle dei Mòcheni, i quali ogni anno si impegnano nell’elaborare nuovi testi e video per aderire a questainteressante proposta. Gli elaborati dovranno essere consegnati all’Istituto entro il prossimo 30 marzo.Per ogni concorso sono previsti dei premi in denaro che variano da un minimo di 250 euro a un massimo di 1050euro. La partecipazione è gratuita.

LADINO

È stato inaugurato sabato alla presenza degli as-sessori Carlo Daldoss e Giuseppe Detomas il nuo-vo percorso tematico “Toponimi, custodi della

memoria dei luoghi”, realizzato nel centro abitato di Lu-serna. Più di venti totem in acciaio corten, grazie al la-voro di ricerca dello storico Arturo Nicolussi Moz, rac-contano altrettanti episodi storici vissuti dalla popola-zione cimbra traendo spunto da una casa, un monu-mento o una strada. Il percorso inizia dalla frazione Tez-ze per arrivare al capitello dedicato a Sant’Antonio in lo-calità Hüttn; una bacheca riepilogativa di tutti i punti diinteresse è invece stata installata in piazza Marconi.

Lesan di haüsar un di beng von lånt zoa zo vorstìana distordja vo Lusérn. ‘Z iz disar dar zil von prodjekt“Toponimi custodi della memoria – Plètznem, haltarvon gedenkh” gitrakh vür von Kamou un gizoaget inlaüt an såntza pasàrt.Pittar hilfe vo dar Redjong Trentino Alto Adige-Südtirolun vo dar Selbargiredjarte Provintz vo Tria soindadefatti khennt gilékh zboaunzbuantzekh totem pitt

aisan cortèn ummar pa’ lånt. Totem bo da zoang – indrai zungen – bazta di stòrdja hatt gilatt hintar soinrukhn, fin zo riva in dise tang.Pitt a groaza arbat, dar Arturo Nicolussi Moz, hattzornìrt dise haüsar un dise beng bo da soin nó guat zokontaranàz eppaz vo disedjar: von Pillele von Valantìaffon sèll vo dar Tortora, von Mas Osterhoff aft di Tetschvon Trögar, von Baltarprunn affon prunn von Plàtz.Alle dise sachandar håm est a soi stòrdja sèmm nåmp,vor alle di sèlnen bo da håm lust zo bizzasan eppazmearar.“I vorstea girecht umbromm di taütschan von Südtirolkhemmen bahemme zorne benn ma redet votoponomastica – hatta khött dar asesór GiuseppeDetomas vo dar Redjon – umbromm benn ma geat zoreda odar zo bèksla um an nåm von an plàtz ‘z bill khönnemmen in di hent soi stòrdja, un asó di stòrdja vonsèlln laüt o. I pinn stolz z’sega ke pittar ünsar hilfehåbar vürgitrakh an prodjekt bo da bart helvan in laützo halta gearn un starch lente ‘z lånt bo sa lem.”“‘Z iz sa a par djar bo bar trang vür disan prodjèkt bo da

redet von plàtznem – geata vürznen Luca NicolussiPaolaz, purgarmaistar vo Lusérn - un zo machanenhåbar bidar zornìrt ‘z aisan corten bo da ‘z hatt sa gèttploaza sodìsfatziong pin staigela in di beldar.Tüanante asó håbar khennt zo darvera ploaz stòrdjebo bar håm nètt gebizzt zo håba alle di tang untar dioang. Proprio höarante dise stórdje kontàrt vonArturo Nicolussi Moz, parìrt zo soina sèm, zo leba disèln tang, zo soina pittnåndar pitt ünsarne altn. Pinntotem bar håm ånka pensàrt au zo lega naüng tabèlevon beng in di zboa zungen, az pe biar un beles, asó bida prevedart di ledje aft di zungmindarhaitn von darprovìntz vo Tria.”A kàrt von lånt, bo da hatt ånka augimecht alle dihaüsar un di beng vo Lusérn un vo dar Tetch in djar1858, makmase vennen in plàtz, nåmp in monument.Sèmm soinda ånka augimecht alle zboaunzbuantzekhdi positziongen von totem. Ber da se bill seng un lesanalle makh åhevan ka dar Tetch, nåmp in Baltarprunn,zo riva fin au kan Pillele von Valantì.

Luca Zotti