ISOLE 35 - Provincia Autonoma di Trento - … Il Bosco degli Urogalli di Mario Rigoni Stern, 1962. L...

1
S bersntolerisch ist a minderhaitsproch ont s ist s bichtigste toal van bersntolern. S Tol ist kemmen pasetzt va taitscha pauern as s sai’n kemmen tschickt van hearn va Persn za òrbetn s vèlt. De doin òrmen lait hom u’gaheift za òrbetn en de gruam ont speiter, bail de hom nea’mer nicht pfuntn, hom se se do augahòltn. De hom u’pfònkt za lem as de tschènket sait va de Bersn ont hom gaòrbetn en de bisn ont balder. De familie hom se se austoalt de platz ont hom se se augamòcht an hoff ver oa’n. De sai’n vèrr gaben oa’n van ònder ont sai’n umadum gòngen òlbe za vuas. De hom galept va sèll as de sai’n guat gaben za hom van acker ont de natur. De ding mear bichte as hòt sa zòmmpuntn ont zòmmgahòltn ver jarder, ist gaben de sproch. En òll dorf sai’n augòngen naiaketn ont de sproch 35 25 ottobre 2015 ISOLE LADINO La parochies de Cianacei e Delba à saludà la setemènes passèdes don Stefano Maffei che ai 18 de chest meis de otober à scomenzà a fèr sò servije pastorel a Malè te la Val de Sole. Per tor cumià e compagner don Stefano l’é vegnù indrezà ence na coriera, e amò jacotenc’ é stac i fidei de Cianacei, Delba e Penia che i é jic’ te la vela de Sole con sò auto privat. Don Stefano Maffei te si 10 egn da preve l’à lascià un sen fon no demò te la comunanza per so fet gustegol, ma ence per la gejia del Sacro Cher sun Col de Rois che don Stefano à volù ristruturer e smoarer metan dant dut sò empegn. A sò post ruarà don Mario Bravin che l vegnarà tout ite da la comunanza con na gran festa sul program in domegna che ven 25 de otober. Più avisa l’é pervedù doi momenc per der l benvegù a don Mario; un a Cianacei e l’auter ta Delba. A Cianacei la comunanza se binerà te piaz Marconi e dapò duc pearà via en defileda da trei cherc da les 11 inantmesdì per jir dapò en defilèda fin forin gejia, lo che da les 11 vegnarà ofizià messa grana con duta la comunanza, lies de paisc che laora tel volontariat e amò cheles de folklor. Ta Delba la festa de benvegnù la sarà tel l domesdì. Da mesa les 4 da piaz de paisc pearà via la defilèda che ruarà fin sun gejia de Sent’Antone, lo che vegnarà dit endò la messa col preve nef don Mario Bravin. m.d. MOCHENO vita trentina Der Pororo Gisötate patàtn, darskìtzt pinn smökhar, augimischt pitt boatzamel, un zait, un vaür, un tåmpf. Niamàt boazt vo bo ‘z khinnta disa ricetta, alt quase az bi ‘z lånt. Ja umbromm di pult, vor da soin girift di patàtn un dar sürch von Amerike, hattmase gimacht pitt bazzar, sàltz un åndre cereali. Di patàtana pult venntmase lai in sud von Trentino, von Tal vo Ledro, fin af di Hoachebene un nó nå in Astetal, ka Sleghe un a Rotzo, bo se khinnt gihoazt “polenta considera”. Ber ‘z machtze legante drinn tschovöll, ber lauch, un ber smaltz, khes odar lugånega, ma bobrall hatma mengl von gisötate patàtn, boatzamel, an khezzl un ‘z vaür von holtz. Tam! Tam! fece secco il mio fucile. Tam! Tam! rispose quello del mio amico e l’eco ci riportò le fucilate e poi la valle ancora rimbombò fino alle ultime vette dove sino alla primavera prossima nessun uomo sarebbe passato. Solo i selvatici restavano. Finalmente in pace con la loro natura tra tormente e gelo. La sera ci colse di sorpresa seduti sotto un abete dove avevamo finito la borraccia della grappa. Lontano, giù in fondo, si vedeva il paese illuminato. Dalla linea delle luci indovinavo le strade e le contrade. Sopra le case si stendeva il fumo dei camini. I camini che fumano: case calde, latte fumante, patate e zuppa bollente, bambini assonnati. Finita la caccia. Da Il Bosco degli Urogalli di Mario Rigoni Stern, 1962. l L e parrocchie di Canazei e Alba hanno salutato la settimana scorsa don Stefano Maffei che domenica ha iniziato il suo servizio pastorale a Malè, in val di Sole. Dopo dieci anni di impegno, a sostituirlo arriverà don Mario Bravin che – proveniente da Madonna di Campiglio e S. Antonio di Ma- vignola - verrà accolto da tutta la comunità domenica 25 ottobre, con una grande festa. I momenti per dare il benvenuto al nuovo parroco saranno due: uno a Canazei e l’altro ad Alba. O ttobre ha portato già un assaggio d’inverno sull’Alpe Cimbra, con l’arrivo dei primi fiocchi di neve. La montagna si prepara così per la stagione del silenzio, con le attività, i profumi, e i sapori classici e di questo periodo. Darnå in an gåntz schümmandar summar an khurtzan herbest un lai dar vrost un dar earst snea afti pèrng. Ja, disa boch izta bidar auzgispunk di sun, ma di giverbatn löapar roat un gel, un di khurtzan tang machanaz vorstìan ke bar soin nå zo loava zuar dar stadjón bo da allz parìrt slavan. ‘Z lånt boróatetze vor in bintar. Vort di roasan von vestadar, vort allz daz grümma von ekhar, di sber arbat von holtz vor ‘z vaür, un bidar di månnen in bàlt vor di katza. In dise tagn bèkslta laise laise baz bar leng å, baz bar tüan un baz bar ezzan. ‘Z iz asó bo daz khinnt lust vo eppaz barmez, an piatto zupp, di vrischan lugåneghe gikocht lai drau atz vaür von ovan, un ünsarna patàtana pult, gèzzt pitt alla di famìldja bo da in dise tang vintze zo gidenkha di toatn. Baz izta, vor di zimbarn, bo da macht mearar herbest baz ‘z gesmakh un in tåmpf vo dar patatàtana pult? Nicht åndarst puntet asó starch ünsarne laüt, pin bege bo da trakh bidrumm in lånt: groaze, khlummane, alle höarn Lusérn un soine vraütn in hèrtz attavrå in disan piatto. di Luca Zotti ist a ker gabèckslt van an plòtz as an ònder. Petn enviregea’n van jarder, ober, de haiser sai’n òlbe mear kemmen ont de heff òlbe klea’ner. De lait hom tsuacht òrbet aus van Tol ont s vèlt ist kemmen sèmm galòkt. S Tol ont de lait hom se se ònderst gamòcht, ober petn bòcksn, teat men zarucklòng zaig ont kennen naies. Laider, de sproch ist kemmen a ker hinter gahòltn ont petn gea’n van jarder, ist se kemmen a ker verlourn. De sproch ist gabèckslt: petn learnen der balsch ka schual ont petn prauchen de doi sproch aus van haus, s bersntolerisch ist kemmen gamischt a ker en balsch. Sicher ist, as de jungen va hait klòffen nèt abia de sai’n eltern bail de hom de sai’ elt gahòpt. Ver glick, eppes hòt se ausgariart en de doin leistn jarder ont s bersntolerisch kimmpt galearnt en de earste schual va Vlarotz. Men trogt envire òlbe naia projektn, abia der sèll va iaz. S sai’n zbelf trèffn za sechen en tele asn TML, òll to um sima ont a hòlbs en de vria, oder um zboa nomitto, um vimva oder nou um secksa ont draiviartln. Chiara Pompermaier I l mòcheno accomuna tutti gli abitanti della Sinistra Fersina, perché anche se ci sono delle differenze tra un paese e un altro, la base è uguale per tutti. Negli ultimi anni la lingua è cambiata molto e per fortuna a scuola, si attuano progetti interessanti: ad esempio la ricostruzione di un cartone animato coreano, fatto in mòcheno. In tutto dodici puntate - tradotte in mòcheno dall’insegnante Cristiana Ploner e doppiate dai bambini della Scuola Primaria - che vanno in onda tutti i giorni in varie fasce orarie sul canale TML, la televisione delle minoranze Di arbat von holtz foto Zotti CIMBRO Di stadjón loaft zuar in bintar un di laüt boroatnse Te l’Auta Fascia festa per l preve nef, don Mario Bravin

Transcript of ISOLE 35 - Provincia Autonoma di Trento - … Il Bosco degli Urogalli di Mario Rigoni Stern, 1962. L...

Page 1: ISOLE 35 - Provincia Autonoma di Trento - … Il Bosco degli Urogalli di Mario Rigoni Stern, 1962. L e parrocchie di Canazei e Alba hanno salutato la settimana scorsa don Stefano Maffei

S bersntolerisch ist aminderhaitsproch ont s ist s bichtigstetoal van bersntolern. S Tol ist kemmenpasetzt va taitscha pauern as s sai’nkemmen tschickt van hearn va Persnza òrbetn s vèlt. De doin òrmen laithom u’gaheift za òrbetn en de gruamont speiter, bail de hom nea’mer nichtpfuntn, hom se se do augahòltn.De hom u’pfònkt za lem as de

tschènket sait va de Bersn onthom gaòrbetn en de bisn ontbalder. De familie hom se seaustoalt de platz ont hom se seaugamòcht an hoff ver oa’n. Desai’n vèrr gaben oa’n van ònderont sai’n umadum gòngen òlbe zavuas. De hom galept va sèll as de sai’nguat gaben za hom van acker ont denatur.

De ding mear bichte as hòt sazòmmpuntn ont zòmmgahòltn verjarder, ist gaben de sproch. En òll dorfsai’n augòngen naiaketn ont de sproch

3525 ottobre 2015ISOLELA

DIN

O

La parochies de Cianacei e Delba à saludà lasetemènes passèdes don Stefano Maffei che ai18 de chest meis de otober à scomenzà a fèr sòservije pastorel a Malè te la Val de Sole. Per torcumià e compagner don Stefano l’é vegnùindrezà ence na coriera, e amò jacotenc’ é stac ifidei de Cianacei, Delba e Penia che i é jic’ te lavela de Sole con sò auto privat.Don Stefano Maffei te si 10 egn da preve l’à lasciàun sen fon no demò te la comunanza per so fet

gustegol, ma ence per la gejia del Sacro Cher sunCol de Rois che don Stefano à volù ristruturer esmoarer metan dant dut sò empegn.A sò post ruarà don Mario Bravin che l vegnaràtout ite da la comunanza con na gran festa sulprogram in domegna che ven 25 de otober. Piùavisa l’é pervedù doi momenc per der l benvegùa don Mario; un a Cianacei e l’auter ta Delba.A Cianacei la comunanza se binerà te piazMarconi e dapò duc pearà via en defileda da trei

cherc da les 11 inantmesdì per jir dapò endefilèda fin forin gejia, lo che da les 11 vegnaràofizià messa grana con duta la comunanza, liesde paisc che laora tel volontariat e amò chelesde folklor. Ta Delba la festa de benvegnù la saràtel l domesdì. Da mesa les 4 da piaz de paiscpearà via la defilèda che ruarà fin sun gejia deSent’Antone, lo che vegnarà dit endò la messacol preve nef don Mario Bravin.

m.d.

MO

CHEN

Ovita trentina

Der Pororo

Gisötate patàtn, darskìtzt pinnsmökhar, augimischt pitt boatzamel,un zait, un vaür, un tåmpf. Niamàtboazt vo bo ‘z khinnta disa ricetta, altquase az bi ‘z lånt. Ja umbromm dipult, vor da soin girift di patàtn un darsürch von Amerike, hattmase gimachtpitt bazzar, sàltz un åndre cereali.Di patàtana pult venntmase lai in sudvon Trentino, von Tal vo Ledro, fin af diHoachebene un nó nå in Astetal, kaSleghe un a Rotzo, bo se khinntgihoazt “polenta considera”. Ber ‘zmachtze legante drinn tschovöll, berlauch, un ber smaltz, khes odarlugånega, ma bobrall hatma menglvon gisötate patàtn, boatzamel, ankhezzl un ‘z vaür von holtz.Tam! Tam! fece secco il mio fucile. Tam!Tam! rispose quello del mio amico el’eco ci riportò le fucilate e poi la valleancora rimbombò fino alle ultime vettedove sino alla primavera prossimanessun uomo sarebbe passato. Solo iselvatici restavano. Finalmente in pacecon la loro natura tra tormente e gelo.La sera ci colse di sorpresa seduti sottoun abete dove avevamo finito laborraccia della grappa. Lontano, giù infondo, si vedeva il paese illuminato.Dalla linea delle luci indovinavo lestrade e le contrade. Sopra le case sistendeva il fumo dei camini. I caminiche fumano: case calde, latte fumante,patate e zuppa bollente, bambiniassonnati. Finita la caccia. Da Il Boscodegli Urogalli di Mario Rigoni Stern,1962.

L e parrocchie di Canazei e Alba hanno salutato la settimana scorsa don Stefano Maffei che domenica ha iniziato il suo servizio pastorale a Malè,in val di Sole. Dopo dieci anni di impegno, a sostituirlo arriverà don Mario Bravin che – proveniente da Madonna di Campiglio e S. Antonio di Ma-

vignola - verrà accolto da tutta la comunità domenica 25 ottobre, con una grande festa. I momenti per dare il benvenuto al nuovo parroco sarannodue: uno a Canazei e l’altro ad Alba.

Ottobre ha portato già unassaggio d’invernosull’Alpe Cimbra, conl’arrivo dei primi fiocchi di

neve. La montagna si prepara cosìper la stagione del silenzio, con leattività, i profumi, e i sapori classicie di questo periodo.

Darnå in an gåntz schümmandarsummar an khurtzan herbest un laidar vrost un dar earst snea aftipèrng. Ja, disa boch izta bidarauzgispunk di sun, ma di giverbatnlöapar roat un gel, un di khurtzantang machanaz vorstìan ke bar soinnå zo loava zuar dar stadjón bo daallz parìrt slavan.‘Z lånt boróatetze vor in bintar. Vortdi roasan von vestadar, vort allz dazgrümma von ekhar, di sber arbatvon holtz vor ‘z vaür, un bidar dimånnen in bàlt vor di katza. In disetagn bèkslta laise laise baz bar lengå, baz bar tüan un baz bar ezzan. ‘Ziz asó bo daz khinnt lust vo eppazbarmez, an piatto zupp, di vrischanlugåneghe gikocht lai drau atz vaürvon ovan, un ünsarna patàtanapult, gèzzt pitt alla di famìldja boda in dise tang vintze zo gidenkhadi toatn.Baz izta, vor di zimbarn, bo damacht mearar herbest baz ‘zgesmakh un in tåmpf vo darpatatàtana pult? Nicht åndarstpuntet asó starch ünsarne laüt, pinbege bo da trakh bidrumm in lånt:groaze, khlummane, alle höarnLusérn un soine vraütn in hèrtzattavrå in disan piatto.

di Luca Zotti

ist a ker gabèckslt van anplòtz as an ònder. Petnenviregea’n van jarder,ober, de haiser sai’n òlbemear kemmen ont de heffòlbe klea’ner. De lait homtsuacht òrbet aus van Tolont s vèlt ist kemmensèmm galòkt.S Tol ont de lait hom se seònderst gamòcht, oberpetn bòcksn, teat menzarucklòng zaig ont kennennaies. Laider, de sproch istkemmen a ker hintergahòltn ont petn gea’n van

jarder, ist se kemmen a kerverlourn. De sproch ist gabèckslt:petn learnen der balsch ka schual

ont petn prauchen de doi sprochaus van haus, s bersntolerisch istkemmen gamischt a ker enbalsch. Sicher ist, as de jungen vahait klòffen nèt abia de sai’neltern bail de hom de sai’ eltgahòpt. Ver glick, eppes hòt se ausgariarten de doin leistn jarder ont sbersntolerisch kimmpt galearnten de earste schual va Vlarotz.Men trogt envire òlbe naiaprojektn, abia der sèll va iaz. Ssai’n zbelf trèffn za sechen en teleasn TML, òll to um sima ont ahòlbs en de vria, oder um zboanomitto, um vimva oder nou umsecksa ont draiviartln.

Chiara Pompermaier

I l mòcheno accomuna tutti gli abitanti della Sinistra Fersina, perchéanche se ci sono delle differenze tra un paese e un altro, la base èuguale per tutti. Negli ultimi anni la lingua è cambiata molto e per

fortuna a scuola, si attuano progetti interessanti: ad esempio laricostruzione di un cartone animato coreano, fatto in mòcheno. In tuttododici puntate - tradotte in mòcheno dall’insegnante Cristiana Ploner edoppiate dai bambini della Scuola Primaria - che vanno in onda tutti i giorniin varie fasce orarie sul canale TML, la televisione delle minoranze

Di arbat von holtz

foto Zotti

CIMBRODi stadjón loaft zuar in bintar un di laüt boroatnse

Te l’Auta Fascia festa per l preve nef, don Mario Bravin