ISOLE 35 - Provincia autonoma di Trento...gionali, di istituzioni e di associazioni europee si sono...

Post on 25-Feb-2021

4 views 0 download

Transcript of ISOLE 35 - Provincia autonoma di Trento...gionali, di istituzioni e di associazioni europee si sono...

per, boda vrizzt alla darsòrt, dar bolf iz boll avlaischvrèzzar ma dar iza timmegez vich bodasevörtet von mentsch uninkéat lai baldarz sik.Dar bolf dopo geatummar lai padar nacht.Ma ber barta no gian nasbemm mårgas pallebizzante ke fursemakmen bokhennet in disèlln beldar bodar biarromai khennen azpeünsarne gadjöffan unsoin gest ünsar sicharhaus vor a långa baila?Daz lestessege

pensarnsaz di schavar un di baké bodahåm ågeheft zo vazza in pèrge: dikhesarn umme di Vesandr soin zene undi vichar boda gian durch un her pakampiglndar schiar tausankh.Soinante auzbene tage un nacht, darperikolo z’ soina getöatet von bolf izhoach. In di lestn sim djar, sidar darbolf iz gekheart in ünsar redjóng,soinda khent gevrèzzt umme di 70vichar. Ditza però mochtaz nèttmachan di vort: ünsarne beldar soinhèrta gebest bill, azpe di laüt bodadahåm gelebet, un furse khearn bidrùmmin zaitn boda soin gest bartaz lirneneppaz gåntz guat.

G iovedì 8 giugno nel comune ladino di Soraga,in val di Fassa, rappresentanti di governi re-

gionali, di istituzioni e di associazioni europee sisono confrontati sul tema delle sfide e dell’impattodel turismo sulle lingue minoritarie nell’ambito diuna conferenza internazionale organizzata dallaRete per la promozione della diversità linguistica incollaborazione con la Provincia autonoma di Tren-to, il Comun general de Fascia, la Regione Trentino-Alto Adige e l’Apt della val di Fassa.

Lengac’ de mendranza coche ressorsa: l’é chest ltitol de n convegn internazionel che è vegnù metùa jir te la gran Ciasa de Soraga. L turism con sia

oportunitèdes per l svelup de l’economia pel encedèr a la comunanzes locales l met de se propor consia cultura e lengaz, viventan sia tradizions edoentan na fenestra sul mond. De chest é vegnùrejonà endena l convegn de la Rei Europeana perla Promozion de la Desvalivanzes linguistiches.A tor pert é ruà na sessantina de delegac’ de la reipaneuropeana NPLD per se confronter e metersun mesa rejultac arjonc e prospetives de lurier,più che l’é meso a una. I é ruè da la Spagna, daipaijes basches, da Franzia, Galicia, Corsica, da laGrecia- Edessa, da la Fisia, Dal Galles e Scozia, daStocolma e dai paijs nordics. Sixto Molina delsecretariat del Consei de Europa che laora per la

cherta per i lengac mendres é jit ite tel documentche domana a la mendranzes duc i strumenc depolitica linguistica più neves per sia promozion.La Talia, adum a la Franza e al Portogal no à amònia ratificà l document. Per chel che verda turisme lengac de mendranza, la Talia é dò a porter inantdepiù azions en chest cont.L furlan William Cisilino de l’ARLEF à recordàcoche la desmostrazions de partegnuda a nlengaz mender, ence tel marketing turistich,porte a un valor enjontà, a fèr la desferenzia arespet de autra proponetes jà trop globalizèdes. Lconvegn à abù la traslatèdes simultanes eningleis, spagnol, franzous e talian. L’é vegnù

despartì te doi pertes; dantmesdì de jebia i referace i saluc da pert de raprejentanc istituzionei,coche raprejentanc de la provinzia de Trent, laprocuradora Elena Testor e l’assessor regionel ala mendranzes Beppe Detomas; via per l domesdìé vegnù prejentà la esperienzes de ladins,mocheni e cimbri te l’industria del turism, amò tela strategies de la comunicazion a più lengac delMuseum Guggenhei a Bilbao, amò l ruol delcatalan te la promozion del turism e siascomenzadives neves. Via per l domesdì é vegnùamò prejentà autra scomenzadives per meter ite ilengac mendres te la gestions dei marchies.

m.d.

L a storia e le tradizioni dei pastori dellavalle dei Mòcheni sono arrivate fino alMuse! Sabato scorso, a Trento, è stata

inaugurata la mostra fotografica e poetica diAlberto Pattini: “Fiume che cammina! Transu-manza dall’Adriatico al Lagorai”.Ad aprire la serata le fisarmoniche di alcunigiovani fisarmonicisti della valle. In seguito,dopo i saluti istituzionali e la recita delle poesiescritte da Alberto Pattini, i partecipanti hannopotuto osservare la dimostrazione dellatosatura della lana a cura dei pastori AldoLaner e Rita Corn, la dimostrazione dellafilatura della lana con l’arcolaio, realizzatadall’associazione Bollait (gente della lana) e lapreparazione del formaggio da parte diAdriano Moltrer e Mauro Iobstraibizer; poi i

coscritti mòcheni hanno eseguito ilballetto della Paris e, infine, leesibizioni si sono concluse con ilballetto del gruppo folcloristico di Palùdel Fersina.La serata è stata un vero e propriosuccesso, nonché un orgoglio per tuttigli abitanti della Valle dei Mòcheni chehanno visto apprezzate le proprie

tradizioni anche in città.

De gschcht ont de prauch van hirtn vanBersntol sai’ arivart finz ka Trea’t, kanPalazzo van Albere, kan Muse. Being dòs ensònsta as de zeichena’ van prochet umsecksa’ va zobenz hòt se gahòltn deinaugurazion va de austèll van Alberto Pattinias hoast: “Tol as gea’t! De transumanza vanAdriatico finz kan Lagorai”. De inaugurazionist embiart um secksa’ va zobenz pet anettlena junga van Bersntol as hom gaging degaig, de doin jungen sai’: der Mirko PetriAnderle, der Michele Eccel, der MatteoMarchel ont der Simone Petri. No as de doinjungen hom gagin pet de sai’na gaig, sai’kemmen gatun de istituzional grias ont sai’

kemmen galesn, va de Nadia Martinelli ont deChiara Turrini, de poesie as hòt gahòt tschrimder Alberto Pattini. Ben as de doin zboabaiber hom gahòt garift za lesn de poesie istkemmen augatun de austell, as òlla de lait, asen sèl mol sai gaben kan Muse, hom kinntschaung pet calma. De austell hòt galòtsechen mearer fote as de schof ont as en lemvan hirtn van Bersntol. De schof ont de hirtnas sai’ en de doin fote sai’ der Michele Laner,der Mattia Laner ont de Angela Laner, as sai’drai priader van Oachlait as mòchen nou haitde òrbet van saverer, ober za òrbetn pet sei’sai gor der Marco Simonetto ont der DiegoIobstraibizer. De doing sai’òlla schea’na foteont lòng sechen abia s ist en de boret s lemont de òrbet van hirtn. Ben as de lait homgahòt garift za sechen de austèll hom sa kinntsechen der Aldo Laner ont de Rita Corn, as sai’der tata ont de ma’ma van doin drai priader,gor sei zboa saverer, as en sèl mol homtschourn de schof, dermitt za lòng sechen ende lait abia men tuat. Garift de doidimostrazion de baiber van Bollait hom galòtsechen en de lait abia as men tuat spinnen deboll pet en arcolaio. Dòra der Adriano Moltrer

ont der Mauro Iobstraibizer, as rapresentarnde vraischòft hirtn va de plèzet goas vanBersntol, hom galòt sechen en de lait abiamen tuat der kas. Za riven zan peistn s doischea’ mol de coscrittn van Bersntol homtònzt de Paris ont de Palaierlearnmusikantenhom galòt sechen en òlla de lait der sai’tipisch tònz. De lait as sai gongen za scahungde doi austèll sai’ gaben vil ont va gabisch vilòndra barn gea’ za schaungsa en òndra tag.De austèll bart sai’ òffet van zeichena’ vanprochet finz um simontzboa’sk van agest,asou za gem en òlla de moglechket za gea’ zasechensa. De inaugurazion ist gòngen guat, shòt gahòt an hucker lait ont s doi va gabischist gaben a schea’ns ding ver òlla de lait ontde hirtn van Bersntol, avai men sicht as desai’ kultur ont de sai’na prauch sai’ schea’tsechen va òlla de lait, gor van sèng as lem ende stòtt ont as kennen nèt schea’ de bèlt ont slem van hirtn ont van lait van Bersntol. Menkònnt song as òlla sai’ plim kontent ont asdòs ist an òndern tritt za lòng kennen s ingerschea’ tol (s Bersntol), ont de ingern schea’nprauch, en òlla.

Sabrina Fuchs

De saverer van Bersntol kan Muse

Sleghe. Ma ditza barparz mang khönsichar in a par månat balda ifototrappln boda soin khent gelekkummar pa beldar von Vesan bartn sengnicht. Di bölf in di Alpm soin gestauzgestorbet daz spetarste sidar didjardar ’70 von vorgånnatndjarhundart. Est però di bölf soingekheart aft ünsarne pèrng. Sa sidarettlane djar boaztma vonan khnopfbölf boda lebet afti pèrng vo darLessinia. Di bölf soin guate loavar bodakhånen gian vor tang åna zo vrèzza unåna zo darmüadase. Antånto però dilaüt hevan å zo vörtase, siånka az izbar ke vor di mentsch izta schiarkhumman perìkolo: åndarst baz dar

ISOLE 3518 giugno 2017

vita trentinaLA

DIN

OM

OCH

ENO

Uno degli asini sbranati pochi

giorni fa

foto Christian Cetto

TE N CONVEGN A SORAGA É VEGNÙ DOMANÀ A LA TALIA DE RATIFCHER LA CHERTA EUROPEANA PER LA MENDRANZES DE LENGAZ

Lengac de mendranza coche ressorsa

CIMBRO Zboa esldar soin khent getöatet von bölf in Vesan

Potrebbero essere cinque osei i lupi che da pochesettimane circolano neiboschi tra Luserna e Passo

Vezzena. È di pochi giorni fa infattila notizia di due asini sbranati da unbranco di lupi che si trovava dipassaggio sull’altopiano, magari incerca di una zona adatta a stabilirsidefinitivamente. C’è ora moltapreoccupazione tra le dieci malghedelle Vezzene che assieme contanoquasi un migliaio di mucche alpascolo. A tal proposito i forestalihanno già avviato delle mosse diprevenzione per evitare altri attacchie favorire una convivenza pacificatra gli animali per i mesi estivi dialpeggio.

Vor a par tang dar Christian Cetto,sunn von Feruccio boda sidar vildjar vazzt di pèrng von Frattn – indi Vesandar – pitt soine khüa, hettgelekk aft Facebook a drai foto vona par esldar darsoinen boda soinkhent getöatet di nacht vornahìvon bölf. No vor a par bochan a bolfiz gest khent gesekk nidar ka Buse,nå in bege boda vüart zuar in tal.Sichar iz gest alóra ke dar bolfberat gerift fin atz Lusérn o un asóiz gebest. Di forestél khön ke fursedi bölf soin vünve odar sèkhse unke magare da soin sà vort gånt zuar

di Andrea Zotti