An pfòff aloa’ I - Minoranze Linguistiche · valedes entorn l Sella. Chest document l vegnirà...

1
Hèrtz un sport: bia un baz CIMBRO 15 maggio 2016 vita trentina 35 ISOLE I l nostro Don Daniele ha sette parrocchie da seguire: un compito davvero impegna- tivo! Tutti vogliono avere la loro Messa la domenica e nei giorni di festa, ma – si capisce- una sola persona non può essere in sette posti differenti contemporaneamente. Ci sarebbe bi- sogno di un aiuto per incontrare le necessità di tutti... Òll dorf hòt s de sai’ kirch ont s hòt de baiber van plòtz as schaung as schellt òlls putzt sai’n ont òlls en rèchte plòtz. Schea’na plea’mbler as gem a ker vòrb en de kirch ont an guatn tschmòch, òlla de dinger schea’ gabascht ont rècht puckt, s pulver òlbe vortputzt van penk ont der dru’ rècht keirt. Òll kirch, abia s haus va òll oa’n, hòt noa’t van doin kloa’n arbertler ver za schaung aus pesser en de ang va òlla. Ont benn van a sait s hòt de doin braffn baiber as mòchen òlls dòs umensist, va de ònder hòt s der pfòff, as hòt noat van a hilf za paroatn se abia as der kimmpt en de kirch za song mess ont iber- haupt, hòt er noa’t va lait as paroatn u’kennt de kerzn, ont òlls sèll as bart kemmen praucht derbail mess. S sai’ lait as plaim glaim en pfòff ont as hèlven en en òlls, s sai’ lait as kemmen nia ganua padònkt. Der pfòff, ober, ist aloa’. Der hòt sim kirchen za gea’n s en no ont nèt òlbe ist er guat. S ist a groasa òrbet de sai’ ont benn s hòt groasa fèstn ist hòrt sai’ iberòll. Finz en doi binter ist er kemmen gaholven van an òndern pfòff va Panait, asou ist er sicher gaben as òll dorf hòt de sai’ mess gahopt. Laider, der Pischòft, hòt s en vortganommen de doi hilf ont iaz der in- ger pfòff tuat runt hòrt za stea’ no en òlla. Der hatt noa’t za kemmen gaholven van an pfòff as kimmpt gabiss, sistn geat za riven abia en leiste sunta, bou de lait hom se se pfuntn en Auserpèrg ont hom gabòrtn s heiven u’ va de mess, ober de ist lai dena nèt u’pfònkt avai s hòt nèt gahòp ber as sogt de preide. De hom a ker petet òlla zòmm, ober òlla sei sai’n hoa’m gòngen a’ne de mess van sunta. Chiara Pompermaier An pfòff aloa’ I doi presidenc’ de la provinzies autonomes de Busan e Trent Arno Kompatscher e Ugo Rossi à rejonà instadì a Moena te la sala de la scoles piena de jent del nef Statut de Autonomia e del ruol di ladins. Più avisa è jic’ ite te la rejons e la storia de l’Autonomia regionela, i percorsc porté a compiment tel passà e l besen de scriver ite n nef document a la lum dei mudamenc’ che é ruè dal 1972 inant, col II Statut de Autonomia, che à caraterizà la doi provinzies autonomes. L’abinèda é stata voluda da l’Union Autonomista ladina su endrez de l’assessor a la mendranzes de lengaz de la region Beppe Detomas e l’invit é jit a duc i aministratores de Fascia, ai raprejentanc’ de la categories e a la comunanza entria. L president Ugo Rossi à uzà fora l ruol de la region che podessa se fèr più forta e con maores competenzes, con strategies a una anter Trent e Busan ence tel ciamp de la sanità e del soziel. Per chel che verda i ladins, l nef Statut che é dò a vegnir elaborà te la discuscions de chisc meisc daìte de la Convenzion e de la Consulta, arà debesen dapò de n lurier de mediazion te consei regionel. Nia demò lerga ai ladins de la doi provinzies, ma tel davegni se podessa verjer ence ai ladins de Soramont, dei trei comuns storics de Col Fodom e Ampez, à recordà l president Rossi. Maor prejenza e enciares ence te la sentes istituzionèles ai ladins, à tegnù a sotrisser l president de la jonta provinziela de Suedtirol Arno Kompatcher; l’é temp che i ladins se fae inant con sia ghiranzes te chesta faja de elaborazion, à jontà. Presenta a l’abinèda a Moena ence la presidenta de l’Union Generela di ladins Milva Mussner; a la lum dei lurieres fac da la consulta e da la convenzion, che laora en paralel, é dò a vegnir elaborà n document su la domanes dei ladins de duta la valedes entorn l Sella. Chest document l vegnirà prejentà te na conferenza stampa a la fin del meis de mé. l MOCHENO di m.d. scolastico, che ha ospitato l’evento, tutte le principali autorità della valle di Fassa, e anche molti cittadini. “In questo percorso - ha sottolineato Rossi - rientra anche la problematica della distribuzione geografico- amministrativa della minoranza Ladina, e di una sua futura rappresentanza politica in chiave maggiormente unitaria, al di la’ degli attuali confini provinciali”. L e probabilità di un arresto cardiaco in ambito sportivo sono le più elevate in assoluto e purtroppo la cronaca non smentisce questo dato. Le palestre - e in generale le strutture sportive co- me le piscine e i campi da calcio - sono stati i primi posti in cui il le- gislatore ha messo un vero e proprio obbligo sulla dotazione di un de- fibrillatore semiautomatico. Hèrta mearar höartma vo laüt boden åkhint bea alz ummaz, siån- ka azta vor soi gåntzez lem soinsa gest gesunt azpe a visch. Laüt boda stian gerècht in laip, boda soin djung, boda èzzan gerècht un boda machan sport o. Vil vert lestma afti fòldje odar aft internet vo dise laüt boda, åna zo höara nicht, valln um un stèrm lai in a par minutn: ‘z hèrtz fermartze un azta niamat rüaft di sokorse odar heft å a rianimatziong kàrdio-polmonare vor daz sèll mentsch barta nicht mear soin zo tüana. Azpe esempio mabar kontàrt da traure stòrdja von gekhennate spilar vo palù Paolo Ceccarelli: dar spilar vo lai 22 djar in aprìle vo vert iz gestorbet antånto azzar iz gest nå ‘z spila a Djènova. “Aneurisma” hatta khött dar doktur. Vor imen iz- ta gest nicht zo tüana, vor imen azpe vor vil åndre o. Siånka azta in di stadie, in di sèllnen gåntz groaz von stattn azpe in di khlumma- nartsn von lentla o, kuase hèrta di ambulåntza mage rivan zuar in biane zait, nètt hèrta saitma asó bahemme zo maga rettn ‘z lem von an mentsch. A par vert defatti di ambulåntza hatt mångl sina- mai zen minutn zo riva. Alora ‘z berat gåntz bichte zo istruira a par laüt boda arbatn sèmm zo nutza in defibrillator. Ditza iz sichar ep- paz bichte umbrómm balda ‘z hertz fermartze mochtma soin bo- róatet in biane minutn. In a par piscine vodar statt vo Trìa, azpe esempio, di laüt boda arbatn sèmm håm gemacht an kurs zo nütza in defibrillator un azpe se vil åndre o. Ma ditza iz nonet genumma: alle mochatn soin guat zo helva balda åkhint bea in aparummaz. Ma mocht khennen gåntz biane sachandar ma boda magatn rettn a lem. Vor ditza ‘z Roatz Kraütz vodar Zimbar Haochebene, panåndar pitt gekhennate doktür un espèrtege laüt, hatt hergerichtet an trèff – bodase bart haltn an sunnta boda khint, 15 von madjò, in kongrèsszentrum vo Lavrou - zo vorstiana bia un baz: bazta sa iz, bazma mocht no machan, bazta khütt di ledje un bia si iz nå zo bè- khlsa. Berda bill mage machan an kurs, hèrta in sèll tage, zo khå- na nutztan an defribrillator. Disa iz sichar a bichtega okasiong zo lirna eppaz gåntz bichte vor üs un vor di laüt bobar håm umminùm. Andrea Zotti LADINO L’abinèda é stata voluda da l’Union Autonomista ladina su endrez de l’assessor a la mendranzes de lengaz de la region Beppe Detomas L a riforma dello Statuto di Autonomia può e deve essere un’occasione preziosa anche per valorizzare il ruolo delle minoranze linguistiche, a partire da quella Ladina; questa la comune convinzione espressa martedì 3 maggio dai presidenti delle Province autonome di Trento e Bolzano Ugo Rossi e Arno Kompatscher, nell’incontro pubblico tenutosi a Moena, per iniziativa del gruppo consiliare della Ual-unione autonomista ladina, e introdotto dall’assessore regionale Giuseppe Detomas. Presenti nell’aula magna del polo

Transcript of An pfòff aloa’ I - Minoranze Linguistiche · valedes entorn l Sella. Chest document l vegnirà...

Hèrtz un sport: bia un baz

CIMB

RO15 maggio 2016

vita trentina35ISOLE

I l nostro Don Daniele ha sette parrocchieda seguire: un compito davvero impegna-tivo! Tutti vogliono avere la loro Messa la

domenica e nei giorni di festa, ma – si capisce-una sola persona non può essere in sette postidifferenti contemporaneamente. Ci sarebbe bi-sogno di un aiuto per incontrare le necessità ditutti...

Òll dorf hòt s de sai’ kirch ont s hòt de baibervan plòtz as schaung as schellt òlls putzt sai’nont òlls en rèchte plòtz. Schea’na plea’mbleras gem a ker vòrb en de kirch ont an guatntschmòch, òlla de dinger schea’ gabascht ontrècht puckt, s pulver òlbe vortputzt van penk

ont der dru’ rècht keirt.Òll kirch, abia s haus vaòll oa’n, hòt noa’t vandoin kloa’n arbertler verza schaung aus pesser ende ang va òlla. Ont bennvan a sait s hòt de doinbraffn baiber as mòchenòlls dòs umensist, va deònder hòt s der pfòff, ashòt noat van a hilf za paroatn se abia as derkimmpt en de kirch za song mess ont iber-haupt, hòt er noa’t va lait as paroatn u’kenntde kerzn, ont òlls sèll as bart kemmen prauchtderbail mess. S sai’ lait as plaim glaim en pfòff

ont as hèlven en en òlls, s sai’ lait as kemmennia ganua padònkt.Der pfòff, ober, ist aloa’. Der hòt sim kirchen zagea’n s en no ont nèt òlbe ist er guat. S ist agroasa òrbet de sai’ ont benn s hòt groasa

fèstn ist hòrt sai’ iberòll. Finz en doi binter ister kemmen gaholven van an òndern pfòff vaPanait, asou ist er sicher gaben as òll dorf hòtde sai’ mess gahopt. Laider, der Pischòft, hòts en vortganommen de doi hilf ont iaz der in-ger pfòff tuat runt hòrt za stea’ no en òlla.Der hatt noa’t za kemmen gaholven van anpfòff as kimmpt gabiss, sistn geat za riven abiaen leiste sunta, bou de lait hom se se pfuntn enAuserpèrg ont hom gabòrtn s heiven u’ va demess, ober de ist lai dena nèt u’pfònkt avai shòt nèt gahòp ber as sogt de preide. De hom aker petet òlla zòmm, ober òlla sei sai’n hoa’mgòngen a’ne de mess van sunta.

Chiara Pompermaier

An pfòff aloa’

I doi presidenc’ de la provinziesautonomes de Busan e Trent ArnoKompatscher e Ugo Rossi à rejonàinstadì a Moena te la sala de lascoles piena de jent del nef Statut deAutonomia e del ruol di ladins. Piùavisa è jic’ ite te la rejons e la storiade l’Autonomia regionela, i percorscporté a compiment tel passà e lbesen de scriver ite n nef document ala lum dei mudamenc’ che é ruè dal

1972 inant, col II Statut deAutonomia, che à caraterizà la doiprovinzies autonomes.L’abinèda é stata voluda da l’UnionAutonomista ladina su endrez del’assessor a la mendranzes de lengazde la region Beppe Detomas e l’invité jit a duc i aministratores de Fascia,ai raprejentanc’ de la categories e ala comunanza entria.L president Ugo Rossi à uzà fora lruol de la region che podessa se fèrpiù forta e con maores competenzes,con strategies a una anter Trent eBusan ence tel ciamp de la sanità edel soziel. Per chel che verda iladins, l nef Statut che é dò a vegnirelaborà te la discuscions de chiscmeisc daìte de la Convenzion e de laConsulta, arà debesen dapò de nlurier de mediazion te conseiregionel. Nia demò lerga ai ladins dela doi provinzies, ma tel davegni se

podessa verjer ence ai ladins deSoramont, dei trei comuns storics deCol Fodom e Ampez, à recordà lpresident Rossi.Maor prejenza e enciares ence te lasentes istituzionèles ai ladins, àtegnù a sotrisser l president de lajonta provinziela de Suedtirol ArnoKompatcher; l’é temp che i ladins sefae inant con sia ghiranzes te chestafaja de elaborazion, à jontà.Presenta a l’abinèda a Moena ence lapresidenta de l’Union Generela diladins Milva Mussner; a la lum deilurieres fac da la consulta e da laconvenzion, che laora en paralel, édò a vegnir elaborà n document su ladomanes dei ladins de duta lavaledes entorn l Sella. Chestdocument l vegnirà prejentà te naconferenza stampa a la fin del meisde mé.

MO

CHEN

O

di m.d.

scolastico, che ha ospitato l’evento,tutte le principali autorità della valledi Fassa, e anche molti cittadini. “Inquesto percorso - ha sottolineatoRossi - rientra anche la problematicadella distribuzione geografico-amministrativa della minoranzaLadina, e di una sua futurarappresentanza politica in chiavemaggiormente unitaria, al di la’ degliattuali confini provinciali”.

L e probabilità di un arresto cardiaco in ambito sportivo sono lepiù elevate in assoluto e purtroppo la cronaca non smentiscequesto dato. Le palestre - e in generale le strutture sportive co-

me le piscine e i campi da calcio - sono stati i primi posti in cui il le-gislatore ha messo un vero e proprio obbligo sulla dotazione di un de-fibrillatore semiautomatico.

Hèrta mearar höartma vo laüt boden åkhint bea alz ummaz, siån-ka azta vor soi gåntzez lem soinsa gest gesunt azpe a visch. Laütboda stian gerècht in laip, boda soin djung, boda èzzan gerècht unboda machan sport o. Vil vert lestma afti fòldje odar aft internet vodise laüt boda, åna zo höara nicht, valln um un stèrm lai in a parminutn: ‘z hèrtz fermartze un azta niamat rüaft di sokorse odar heftå a rianimatziong kàrdio-polmonare vor daz sèll mentsch bartanicht mear soin zo tüana. Azpe esempio mabar kontàrt da traurestòrdja von gekhennate spilar vo palù Paolo Ceccarelli: dar spilarvo lai 22 djar in aprìle vo vert iz gestorbet antånto azzar iz gest nå‘z spila a Djènova. “Aneurisma” hatta khött dar doktur. Vor imen iz-ta gest nicht zo tüana, vor imen azpe vor vil åndre o. Siånka azta indi stadie, in di sèllnen gåntz groaz von stattn azpe in di khlumma-

nartsn von lentla o, kuase hèrta di ambulåntza mage rivan zuar inbiane zait, nètt hèrta saitma asó bahemme zo maga rettn ‘z lemvon an mentsch. A par vert defatti di ambulåntza hatt mångl sina-mai zen minutn zo riva. Alora ‘z berat gåntz bichte zo istruira a parlaüt boda arbatn sèmm zo nutza in defibrillator. Ditza iz sichar ep-paz bichte umbrómm balda ‘z hertz fermartze mochtma soin bo-róatet in biane minutn. In a par piscine vodar statt vo Trìa, azpeesempio, di laüt boda arbatn sèmm håm gemacht an kurs zo nützain defibrillator un azpe se vil åndre o. Ma ditza iz nonet genumma:alle mochatn soin guat zo helva balda åkhint bea in aparummaz.Ma mocht khennen gåntz biane sachandar ma boda magatn rettn alem. Vor ditza ‘z Roatz Kraütz vodar Zimbar Haochebene, panåndarpitt gekhennate doktür un espèrtege laüt, hatt hergerichtet antrèff – bodase bart haltn an sunnta boda khint, 15 von madjò, inkongrèsszentrum vo Lavrou - zo vorstiana bia un baz: bazta sa iz,bazma mocht no machan, bazta khütt di ledje un bia si iz nå zo bè-khlsa. Berda bill mage machan an kurs, hèrta in sèll tage, zo khå-na nutztan an defribrillator. Disa iz sichar a bichtega okasiong zolirna eppaz gåntz bichte vor üs un vor di laüt bobar håm umminùm.

Andrea Zotti

LADINOL’abinèda é stata voluda da l’Union Autonomista ladina su endrez de l’assessor a la mendranzes de lengaz de la region Beppe DetomasL

a riforma dello Statuto diAutonomia può e deveessere un’occasionepreziosa anche per

valorizzare il ruolo delleminoranze linguistiche, a partireda quella Ladina; questa lacomune convinzione espressamartedì 3 maggio dai presidentidelle Province autonome di Trentoe Bolzano Ugo Rossi e ArnoKompatscher, nell’incontropubblico tenutosi a Moena, periniziativa del gruppo consiliaredella Ual-unione autonomistaladina, e introdotto dall’assessoreregionale Giuseppe Detomas.Presenti nell’aula magna del polo