vita trentina Trei Rees de - Minoranze Linguistiche · Anter chisc picoi “ciantores de la...

1
LADINO 8 gennaio 2017 vita trentina 18 ISOLE I era presciapech 400 i picoi che se à binà ai 27 de dezember passà tel Dom de Trent per tor dant l’encèria de jir te la cèses a anonzier la Bona Noela. Sessaben, chesta é stat demò na mendra raprejentanza de duc’ chi che roda chisc dis te duta la valedes del Trentin e domana de verjer i ujes. Anter chisc picoi “ciantores de la steila” rué da duta la provinzia de Trent ence cater Rees da Soraga, desché portaousc di tosec’ e de la tosetes de Fascia. Se à tratà de Arianna, Vanessa, Michele e Patrick che studia te la seconda mesèna. L picol grop é vegnù compagnà da la catechistes Carmen, Silvia e Cristina e à podù saludèr e rejoner a na vida personèla con Monsegnor Lauro Tisi. Dant de ofizièr messa à voù jir te anter duc’ i ciantores regolé coche toca da pastres e da magi che spetea l mandat de jir anter la jent a cianter, e dir la formules che à anonzà la naa del Bambin, per esser jic’ dò a la gran steila. La tradizion dei ciantores de la steila è amò tras fona te Fascia: i é amò anchecondì tropes chi che roda dintrn tei paises, te la cèses e ence tei otie, a regoer bona mans che dapò les vegn dates ai gropes miscionaries, a la parochies, a families o persones che no pel da per sé. Te sia paroles con jacotenc joenec’ e joenetes l vescof Tisi ge à contà ai Re Magi una de la miscions de Gejù. “El l’à lascià che sie père, l tisler Giosef, ge ensegnasse a fèr ujes. Ma Gejù l metea sù demò ujes “anti-panico”, chi che se aur envers fora. Ve envìe duc a aer demò de chesta sort de ujes, se i se verc’ en fora sion al segur. Verjeve e sarede contenc!”, à recordà l vescof. Te chisc dis i ciantores de la steila é dò a roder fora per la valeda e domana de tegnir averc’ i ujes. A la persones che averjarà sia ceses i jogn darà mesajes de pesc, sporajrà cianties e poejies. I domanarà ofertes ence per el di de l’Infanzia miscionera che sarà el 6 de jené che ven. L’azion di trei rees l’é na scomenzadiva che ven metùda a jir ence dal zenter miscionèr e da l’ofize per la catechesi de Trent. m.d. Trei Rees de Soraga dal Vescof Lauro Tisi traditziongen vo Lusérn, un ånka zo machase khennen un turistn. ‘Z haus von Prükk iz a gåntz raichez sachan vor di Hoachebene, Hoachebene bo da iz starch boroatet sidar djar vor sachandar az bi da sèll bo da iz khennt gimacht da atz Lusérn in dise tang, pittnåndar pinn Dokumentatzionzentrum Lusérn un pin Kulturinstitut Lusérn. Pittnåndar soibar gest guat zo lega gradiau disa manifestatziong: Agilekh pinn kostüm vo dise djar un kontarante di stördjela vo in ar bòtta ünsarne turistn soine gihöart gihaltet gearn in an barmen un schümma platz.Lusérn iz asò: daz sèll bo ma aukontart in laüt da iz allz bar, ‘z iz nètt a lung. Disa iz gest lai da earst editziong vo disa manifestatziong. I hån sa in sinnt ploaz åndre sachandar az bi disa zo traga vür nett lai auz pan bintar, ma in summar o, zoa zo macha khenner hèrta mearar di zimbarn”. l di hent Vo sachandar asò hatta herta mearar dar turismo in ta’ vo haüt, umbromm an viazo iz nimear lai pokhan au un gian af na para sait, ma ‘z iz earst vo alln bokhennen laüt, bokhennen kulturn, un trang bidrumm da huam eppaz bo da steat in di seal voronahì baz in di oang odar in khopf. Allz ditza boaztzez girecht di Daniela Vecchiato, direktor vo dar APT, bo da hatt khött: “Boinichtn in Haus von Prükk iz khennt gimacht haüt vor da earst botta, stach giböllt vo dar Azienda di Promozione Turistica Alpe Cimbra, von Kamou vo Lusérn un von operatör von lånt zoa zo macha bidar lem di kultur un di Luserna A ppena terminata la prima edizione di “Natale alla Haus von Prükk” si pensa già al prossimo anno, con novità e iniziative analoghe che verranno proposte anche nel periodo estivo. Il turismo culturale piace molto, ancora di più se arricchito con esperienze autentiche come quelle offerte in questi giorni ai turisti in visita a Luserna. Ber da gloabet nicht mear in Santa Klaus hatta gimocht soin atz 28 vo ditzembre in Haus von Prükk: disar guatar månn iz nett lai gest sèmm, gimacht pitt vlaisch un pummandar un pitt soi lången part, gisotzt af soi groaza baiza karege, ma dar hatt ånka giredet az pe biar. Vor an tage, ‘z haus von zimbarn, sèmm bo da allz iz gestånt vest asò bia ‘z iz gest in ar bòtta, hatt bidar ågiheft zo leba, zo kontàra in turistn di stòrdje von ünsarn altn. Attavorå ‘z vaür von khemmer dar Mario Mato vo Lavrou un dar Andrea Golo Mu håm gilatt åna börtar di khindar bo da hån gilüsant bia ma hatt gilebet vor hundart djar af dise pèrng. Untar dar khuchl, in naüge bürò vo dar APT, vor di groazan dar Dokumentatzionzentrum Lusérn hatt anvetze gizoaget di schaülan tang von kriage, un di arbat vo dar Spitzschual vo Lusérn. In ditza lånt di zimbar soinda no, un di kultur iz allz ummaz pinn laüt. Da, daz sèll bo ma geat ummar zo kontàra izta, un makmaz seng, höarn un ånka haltn ‘z in di Luca Zotti CIMBRO Vor an tage bidar bidrumm in di zait von altn Tutti i vantaggi per i nuovi abbonati Con il giornale AVRAI GRATIS l la nuova App Vt, versione digitale per smartphone, tablet e PC e la consultazione dell’archivio l libro a scelta l per 1 anno 60, 00 l per 2 anni 110, 00 Informazioni 0461 272665 l [email protected] l www.vitatrentina.it * fino ad esaurimento scorte dal del 1926 ilsettimanale trentino abbonatiora! rimani incontatto connoi ainuoviabbonatigratis il libro autobiografico di don Bepi Grosselli oppure le parole del Papa ai giovani con le “Formiche” di Vettori e per tutti i rinnovi solo con un contributo spese di 5 euro! abbonatiora! 17010108

Transcript of vita trentina Trei Rees de - Minoranze Linguistiche · Anter chisc picoi “ciantores de la...

LAD

INO

8 gennaio 2017

vita trentina18 ISOLE

I era presciapech 400 i picoi che se à binà ai27 de dezember passà tel Dom de Trent pertor dant l’encèria de jir te la cèses a

anonzier la Bona Noela. Sessaben, chesta é statdemò na mendra raprejentanza de duc’ chi cheroda chisc dis te duta la valedes del Trentin edomana de verjer i ujes. Anter chisc picoi“ciantores de la steila” rué da duta la provinziade Trent ence cater Rees da Soraga, deschéportaousc di tosec’ e de la tosetes de Fascia.Se à tratà de Arianna, Vanessa, Michele e Patrickche studia te la seconda mesèna. L picol grop évegnù compagnà da la catechistes Carmen,Silvia e Cristina e à podù saludèr e rejoner a navida personèla con Monsegnor Lauro Tisi. Dantde ofizièr messa à voù jir te anter duc’ i ciantoresregolé coche toca da pastres e da magi chespetea l mandat de jir anter la jent a cianter, e dirla formules che à anonzà la naa del Bambin, peresser jic’ dò a la gran steila.La tradizion dei ciantores de la steila è amò trasfona te Fascia: i é amò anchecondì tropes chi cheroda dintrn tei paises, te la cèses e ence tei otie,a regoer bona mans che dapò les vegn dates aigropes miscionaries, a la parochies, a families opersones che no pel da per sé.Te sia paroles con jacotenc joenec’ e joenetes lvescof Tisi ge à contà ai Re Magi una de lamiscions de Gejù. “El l’à lascià che sie père, ltisler Giosef, ge ensegnasse a fèr ujes. Ma Gejù lmetea sù demò ujes “anti-panico”, chi che se aurenvers fora. Ve envìe duc a aer demò de chestasort de ujes, se i se verc’ en fora sion al segur.Verjeve e sarede contenc!”, à recordà l vescof.Te chisc dis i ciantores de la steila é dò a roderfora per la valeda e domana de tegnir averc’ iujes. A la persones che averjarà sia ceses i jogndarà mesajes de pesc, sporajrà cianties epoejies. I domanarà ofertes ence per el di del’Infanzia miscionera che sarà el 6 de jené cheven. L’azion di trei rees l’é na scomenzadiva cheven metùda a jir ence dal zenter miscionèr e dal’ofize per la catechesi de Trent.

m.d.

Trei Rees deSoraga dal VescofLauro Tisi

traditziongen vo Lusérn, un ånka zo machasekhennen un turistn. ‘Z haus von Prükk iz agåntz raichez sachan vor di Hoachebene,Hoachebene bo da iz starch boroatet sidardjar vor sachandar az bi da sèll bo da iz khenntgimacht da atz Lusérn in dise tang, pittnåndarpinn Dokumentatzionzentrum Lusérn un pinKulturinstitut Lusérn. Pittnåndar soibar gestguat zo lega gradiau disa manifestatziong:Agilekh pinn kostüm vo dise djar unkontarante di stördjela vo in ar bòtta ünsarneturistn soine gihöart gihaltet gearn in anbarmen un schümma platz.Lusérn iz asò: dazsèll bo ma aukontart in laüt da iz allz bar, ‘z iznètt a lung. Disa iz gest lai da earst editziongvo disa manifestatziong. I hån sa in sinntploaz åndre sachandar az bi disa zo traga vürnett lai auz pan bintar, ma in summar o, zoa zomacha khenner hèrta mearar di zimbarn”.

di hentVo sachandar asò hatta herta mearar darturismo in ta’ vo haüt, umbromm an viazo iznimear lai pokhan au un gian af na para sait,ma ‘z iz earst vo alln bokhennen laüt,bokhennen kulturn, un trang bidrumm dahuam eppaz bo da steat in di seal voronahì bazin di oang odar in khopf.Allz ditza boaztzez girecht di DanielaVecchiato, direktor vo dar APT, bo da hattkhött: “Boinichtn in Haus von Prükk iz khenntgimacht haüt vor da earst botta, stach gibölltvo dar Azienda di Promozione Turistica AlpeCimbra, von Kamou vo Lusérn un von operatörvon lånt zoa zo macha bidar lem di kultur un di

Luserna

Appena terminata la primaedizione di “Natale alla Haus vonPrükk” si pensa già al prossimoanno, con novità e iniziative

analoghe che verranno proposte anche nelperiodo estivo. Il turismo culturale piacemolto, ancora di più se arricchito conesperienze autentiche come quelle offertein questi giorni ai turisti in visita a Luserna.

Ber da gloabet nicht mear in Santa Klaushatta gimocht soin atz 28 vo ditzembre inHaus von Prükk: disar guatar månn iz nettlai gest sèmm, gimacht pitt vlaisch unpummandar un pitt soi lången part,gisotzt af soi groaza baiza karege, ma darhatt ånka giredet az pe biar.Vor an tage, ‘z haus von zimbarn, sèmm boda allz iz gestånt vest asò bia ‘z iz gest in arbòtta, hatt bidar ågiheft zo leba, zokontàra in turistn di stòrdje von ünsarnaltn.Attavorå ‘z vaür von khemmer dar MarioMato vo Lavrou un dar Andrea Golo Muhåm gilatt åna börtar di khindar bo da hångilüsant bia ma hatt gilebet vor hundartdjar af dise pèrng.Untar dar khuchl, in naüge bürò vo darAPT, vor di groazan darDokumentatzionzentrum Lusérn hattanvetze gizoaget di schaülan tang vonkriage, un di arbat vo dar Spitzschual voLusérn. In ditza lånt di zimbar soinda no,un di kultur iz allz ummaz pinn laüt. Da,daz sèll bo ma geat ummar zo kontàra izta,un makmaz seng, höarn un ånka haltn ‘z in

di Luca Zotti

CIMBRO Vor an tage bidar bidrumm in di zait von altn

Tutti i vantaggi per i nuovi abbonati

Con il giornale AVRAI GRATIS

� la nuova App Vt, versione digitale per smartphone, tablet e PC e la consultazione dell’archivio

� libro a scelta

� per 1 anno 60,00 € � per 2 anni 110,00 €

Informazioni 0461 272665 � [email protected] � www.vitatrentina.it

* fin

o ad

esa

urim

ento

sco

rte

dal

del

1926il settimanale

trentino

abbonati ora!

rimani in contatto

con noi

ai nuovi abbonati gratis il libro autobiografico

di don Bepi Grossellioppure le parole

del Papa ai giovani con le “Formiche”

di Vettori

e per tutti i rinnovisolo con un contributo

spese di 5 euro!

abbonati ora!

1701

0108